Elisabeth Rynell

I dagens värld fortsätter Elisabeth Rynell att vara ett ämne av stor relevans och intresse. Genom historien har Elisabeth Rynell haft en betydande inverkan på olika aspekter av samhället, kulturen och vardagen. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska betydelsen av Elisabeth Rynell, såväl som dess inflytande inom olika områden. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Elisabeth Rynell genererat oändliga debatter, forskning och reflektioner som har bidragit till att berika vår kunskap om detta ämne. Genom en djupgående och genomtänkt analys ska vi försöka belysa de mest relevanta aspekterna av Elisabeth Rynell och dess relevans i samtiden.

Elisabeth Rynell
Elisabeth Rynell på Scener & samtal på Världskulturmuseet i Göteborg 30 september 2017.
Elisabeth Rynell på Scener & samtal på Världskulturmuseet i Göteborg 30 september 2017.
Född17 maj 1954
Stockholm
YrkeFörfattare
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam1975 –

Elisabeth Ingrid Marianne Rynell, född 17 maj 1954[1] i Stockholm, är en svensk författare och poet. Hon är systerdotter till konstnären Ulf Trotzig och arkeologen Gustaf Trotzig.

Författarskap

Elisabeth Rynell har beskrivits som en hängiven upptäcktsresande i Västerbottens och Norrbottens läns inland men som också genom sitt bildspråk gett starka bilder av sina egna inre landskap.[2] Romanerna är skrivna på ett vackert, nästan ålderdomligt språk.[3] Som i de tidigare romanerna Hohaj, Till Mervas och Hitta hem finns det i den senaste romanen, Moll (2017), en vandrande, sökande kvinna som befinner sig i en öde norrländsk landsbygd. Handlingen i Moll kan till det yttre uppfattas dystopisk och samtidigt reflekterande över aktuella samhällsfrågor: avfolkningen av landsbygden och en åldrande befolkning. I inre bemärkelse är huvudpersonen på väg mot ett slags frihet och samtidig försoning med sitt livsöde.[4][5]

Rynell arbetade åren 1975–1979 med stenciltidningen Proseläten. Hon är bosatt i Stockholm. År 2012 utsågs hon till hedersdoktor vid Umeå universitet, där hon under flera år varit verksam som gästlärare på humanistiska fakulteten.

I essäsamlingen Skrivandets sinne, 2013 skriver Elisabeth Rynell bland annat om sin mångåriga nära relation till författarkollegan Sara Lidman.

Bibliografi

  • Lyrsvit m.m. gnöl 1975 (lyrik)
  • Veta hut 1979 (roman)
  • Onda dikter 1980 (lyrik)
  • Humanismens seger 1982 (essä om Erich Fromm)
  • Sorgvingesång 1985 (lyrik)
  • Sjuk fågel 1988 (lyrik)
  • Nattliga samtal 1990 (lyrik)
  • En berättelse om Loka 1990 (roman)
  • Öckenvandrare 1993 (lyrik)
  • Hohaj 1997 (roman)
  • Schneeland 2000 (roman) översättare Verena Reichel
  • Till Mervas 2002 (roman)
  • I mina hus 2006 (lyrik)
  • Hitta hem 2009 (roman)
  • Skrivandets sinne 2013 (essäer)
  • Och Gud skapade människan 2014 (novell i en samling inspirerade av Bibelns berättelser)
  • Moll 2017 (roman)

Priser och utmärkelser

Referenser

Noter

  1. ^ "I fiktion får man större mod" av Eyal Sharon Krafft i Dagens Nyheter, 16 maj 2014
  2. ^ ”Elisabeth Rynell utsedd till hedersdoktor - Umeå universitet”. www.humfak.umu.se. 14 juni 2017. Arkiverad från originalet den 26 september 2017. https://web.archive.org/web/20170926191100/http://www.humfak.umu.se/om/aktuellt/nyhetsvisning/elisabeth-rynell-utsedd-till-hedersdoktor-.cid192192. Läst 9 maj 2017. 
  3. ^ ”Apokalyps på landet”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/bEp6g/apokalyps-pa-landet. Läst 26 september 2017. 
  4. ^ Lagerholm, Martin (22 september 2017). ”Elisabeth Rynell: "Moll" – Ystads Allehanda”. Ystads Allehanda. Arkiverad från originalet den 25 september 2017. https://web.archive.org/web/20170925161908/http://www.ystadsallehanda.se/kultur/elisabeth-rynell-moll/. Läst 26 september 2017. 
  5. ^ Strängberg, Ulla (25 september 2017). ”En jordnära saga i moll”. JP. Arkiverad från originalet den 25 september 2017. https://web.archive.org/web/20170925235246/https://www.jp.se/article/en-jordnara-saga-i-moll/. Läst 26 september 2017. 
  6. ^ ”Elisabeth Rynell får Sara Lidman-priset”. Svenska Dagbladet. 14 februari 2014. http://www.svd.se/kultur/elisabeth-rynell-far-sara-lidman-priset_8987142.svd. Läst 4 mars 2014. 
  7. ^ ”Åke Smedberg och Elisabeth Rynell belönas av samfundet De Nio - Bonnierförlagen”. Bonnierförlagen. 16 mars 2017. Arkiverad från originalet den 4 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180204070408/http://www.bonnierforlagen.se/nyhetsrum/2017/03/16/ake-smedberg-och-elisabeth-rynell-belonas-av-samfundet-de-nio/. Läst 9 maj 2017. 

Externa länkar

Auktoritetsdata