Elisabeth Mansén

I dagens värld har Elisabeth Mansén fått stor relevans inom olika områden i det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Elisabeth Mansén fångat många människors uppmärksamhet på grund av dess inverkan och inflytande i olika aspekter. Det finns flera faktorer som har bidragit till dess popularitet, såsom dess betydelse i arbetsmiljön, dess relevans i samhället, dess inverkan på tekniken eller dess inflytande på samtidskulturen. I den här artikeln kommer vi att utforska vilken roll Elisabeth Mansén spelar idag och hur den har lyckats fånga intresset hos så många människor runt om i världen.

Elisabeth Mansén på Bokmässan i Göteborg 2022.

Gunnel Elisabeth Amalia Mansén Ellerström, ogift Mansén, född den 4 september 1954 i Brämhults församling i dåvarande Älvsborgs län, är sedan 2005 professor i idéhistoria vid Stockholms universitet.

Biografi

Mansén gick ut från naturvetenskaplig linje vid Nicolaiskolan i Helsingborg 1973. Hon studerade vid Lunds universitet, bland annat medicin, teologi, filosofi, psykologi, konstvetenskap och litteraturvetenskap. Mansén tog en teologie kandidatexamen respektive en filosofie kandidatexamen 1980 samt har en ämneslärarexamen från lärarhögskolan i Malmö 1981. Hon disputerade den 27 maj 1993 i idé- och lärdomshistoria. År 1999 befordrades hon till oavlönad docent i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet och år 2005 till professor i idé- och lärdomshistoria vid Stockholms universitet.

Hennes forskning rör främst de fem sinnenas idéhistoria och svensk kulturhistoria med tyngdpunkt på romantiken och 1700-talet.. Den största volymen hittills är Sveriges historia. 1721-1830 (2011). Hon har också skrivit Ett paradis på jorden (2001) som behandlar den svenska kurortskulturen från 1680 till 1880. En essä om Meret Oppenheims pälskopp står i Vidgade sinnen (2003), en artikel om Platon och sinnena står i Filosofiska citat (2006). Hennes avhandling, Konsten att förgylla vardagen. Thekla Knös och romantikens Uppsala (1993) behandlade det romantiska salongslivet.

Vid sidan av den akademiska produktionen har hon skrivit introduktioner och kommentarer till samt översättningar av Virginia Woolf, Mary Wollstonecraft, John Stuart Mill, Harriet Taylor Mill, Edgar Allan Poe, Joyce Carol Oates och Oscar Wilde.

Familj

Elisabeth Mansén är gift med bokförläggaren och författaren Jonas Ellerström.

Bibliografi

  • Konsten att förgylla vardagen: Thekla Knös och romantikens Uppsala (Nya Doxa, 1993) ISBN 91-88248-36-4
  • "Mary Wollstonecrafts försvar för kvinnans rättigheter". Inledning till Mary Wollstonecraft, Till försvar för kvinnans rättigheter (Ordfront, 1997) ISBN 91-7324-555-0, Ny utgåva 1999. ISBN 91-7324-706-5
  • Ljuva möten och ömma samtal: vänskap och kärlek på 1700-talet (red. Valborg Lindgärde & Elisabeth Mansén (Atlantis, 1999) (Litteraturvetenskapliga institutionens skriftserie nr 20) ISBN 91-7486-038-0
  • Ett paradis på jorden: om den svenska kurortskulturen 1680–1880 (Atlantis, 2001) ISBN 91-7486-573-0
  • Vidgade sinnen (red. Elisabeth Mansén och Lars Gustaf Andersson, Nya Doxa, 2003) ISBN 91-578-0435-4
  • Sveriges historia. 1721-1830: (Norstedt, 2011)

På engelska

  • "An Image of Paradise. Swedish Spas in the 18th Century", i Eighteenth Century Studies (University of Johns Hopkins, 1998) ISSN 0013-2586
  • "Swedish Spas and Watering-Places", i Thermae Europae Magazine. Project of European Union 3/2008
  • "A Splended New Picture of Jane Francesca Wilde?", i The Wildean: a Journal of Oscar Wilde Studies (40), 112-125 (2012)

Översättningar

Utmärkelser, ledamotskap och priser

Källor

https://web.archive.org/web/20140328142937/http://nykoping.se/Kommun--politik/Nyhetsarkiv/Hertig-Karls-pris-till-Elisabeth-Mansen/

Noter

  1. ^ Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2002. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1 
  2. ^ Professorsansökan 2003
  3. ^ Stockholms universitets hemsida www.littide.su.se läst 2011-07-24
  4. ^ Elisabeth Mansén på Santérus förlag (www.santerus.se), läst 2011-07-24
  5. ^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018

Externa länkar