Ekeby, Uppsala

I dagens värld har Ekeby, Uppsala fått oöverträffad relevans. Oavsett om det är på arbetsplatsen, den akademiska, kulturella eller sociala sfären har Ekeby, Uppsala blivit ett ämne av allmänt intresse som väcker nyfikenhet och behov av förståelse. Detta fenomen har genererat oändliga debatter, forskning och reflektioner kring dess inverkan och relevans i det samtida samhället. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna relaterade till Ekeby, Uppsala, från dess historiska ursprung till dess implikationer i människors dagliga liv. Genom en detaljerad analys försöker vi belysa detta ämne och erbjuda nya perspektiv som gör att vi kan förstå dess betydelse i dagens värld.

Ekeby Bruks fabrikslokaler.

Ekeby är en stadsdel i västra Uppsala cirka 2 km från centrum belägen mellan Rickomberga, Flogsta, Eriksberg och Kungsgärdet.

Ursprungligen var Ekeby en by i Bondkyrka socken. Byn omtalas första gången 1337 ('de Echeby'). I byn fanns under 1500-talet två frälsebönder.[1]

Bostadsbebyggelsen i Ekeby består huvudsakligen av kedjehus och flerbostadshus byggda omkring 1980 och bostäderna på Nordengatan och Tartugatan byggda på 90-talet. I Ekeby fanns Ekeby bruk, en tegel- keramikindustri som anlades 1886 av det då nybildade Upsala-Ekeby AB. Detta företag kom senare att växa till en av Sveriges största koncerner inom keramik och glas. Tillverkningen vid Ekeby bruk lades ned successivt under 1970-talet och slutgiltigt 1977. De gamla fabriksbyggnaderna vid Ekeby bruk finns kvar och hyser idag annan verksamhet, som ett konferenscenter, flera skolor, mindre industrier och detaljister.

En numera riven kyrka i området gick under namnet Sankt Olofs kyrka.

I denna stadsdel fanns tidigare stationen Ekebybruk längs Uppsala-Enköpings Järnväg.[2] Den öppnades den 14 maj 1912 och lades ned när hela järnvägen blev nedlagd den 11 juni 1979.

Gatunamnen i Ekeby är tematiskt uppkallade efter städer i Norden.

  • Helsingforsgatan
  • Köpenhamnsgatan
  • Oslogatan
  • Nordengatan
  • Reykjaviksgatan
  • Tartugatan
  • Tavastehusgatan
  • Torshavnsgatan
  • Vänortsgatan

Referenser

  1. ^ Dahlbäck, Göran; Rahmqvist, Sigurd; Ferm, Olle, red (1984). Det medeltida Sverige Bd 1 Uppland, 2 Tiundaland. Stockholm: Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. Libris 8200810. ISBN 9171926283 
  2. ^ Foto på Upplandsmuseet

Externa länkar