I den här artikeln ska vi gå djupare in i Eisfeldts menageri och utforska alla dess aspekter. Eisfeldts menageri är ett ämne som har väckt stort intresse i samhället på senare tid och det är viktigt att förstå dess betydelse och dess inverkan på våra liv. Under de kommande raderna kommer vi att analysera ursprunget till Eisfeldts menageri, dess utveckling över tid och de olika perspektiv som finns på detta ämne. Vi kommer också att undersöka dess relevans i dagens värld och hur det har påverkat olika aspekter av vårt samhälle. Följ med oss på denna upptäckts- och reflektionsresa om Eisfeldts menageri.
Eisfeldts menageri | |
Fakta | |
---|---|
Land | Sverige ![]() |
Grundare | Alexander Eisfeldt |
Ägare | Mathilda Amalia Maria Eisfeldt |
Ledning | Gustaf Eisfeldt (direktör) |
Specialisering | Förevisning av djur |
Eisfeldts menageri var ett svenskt kringresande menageri ägt av släkten Eisfeldt, som under längre tider uppehöll sig i Stockholm.
Släkten Eisfeldt kom till Sverige med Heinrich Friedrich Eisfeldt, född 1815 i Ellrich, Tyskland, och hans hustru Concordia Kunigunda Kunst, född 1820 i Roskilde, Danmark.
En annan bärare av namnet, cirkusdirektören Alexander Eisfeldt ägde en asiatisk elefant med namnet Shemir, vilken han köpt av Leonard Houcke, vilken i sin tur köpt elefanten tillsammans med Circus Leonard, av Didier Gautier 1868.
Eisfeldts menageri förefaller att ha haft avel av lejon, en tidning skriver 1888 ”nu hafva också tre lejonungar skådat dager der i eisfeldtska menageriet.
Alexander Eisfeldt dödades av elefanten Shemir den 11 december 1890, under turné i Riga, och ledningen av menageriet och cirkusen övertogs av hans styvson Heinrich Gustaf Eisfeldt, född i Jamburg, Ryssland 1860, och dennes hustru, lejontämjerskan Jenny Olga Wiktoria Bergström, född 1869 i Norrköping.
Gustaf Eisfeldt utrustade menageriet med rikhaltig information om de olika djurarterna.
|
|