I den här artikeln kommer Egils Levits att behandlas ur ett omfattande och djupt perspektiv, och utforska dess många aspekter och konsekvenser på olika områden av livet. Genom en detaljerad och genomtänkt analys kommer vi att söka till fullo förstå den betydelse och inverkan som Egils Levits har på dagens samhälle, samt de möjliga lösningarna eller alternativen till de utmaningar det innebär. Olika tillvägagångssätt och synpunkter kommer att undersökas för att erbjuda en holistisk och berikande vision av Egils Levits, med syftet att främja debatt och kritisk reflektion kring detta ämne som är så aktuellt idag.
Egils Levits | |
![]() | |
Tid i befattningen 8 juli 2019–8 juli 2023 | |
Premiärminister | Krišjānis Kariņš |
---|---|
Företrädare | Raimonds Vējonis |
Efterträdare | Edgars Rinkēvičs |
Född | Egils Levits 30 juni 1955 ![]() |
Politiskt parti | Lettiska vägen |
Alma mater | Hamburgs universitet |
Yrke | Politiker, advokat, jurist |
Maka | Andra Levite |
Barn | 2 |
Föräldrar | Jonass Levits Ingeborga Levita |
Namnteckning | ![]() |
Egils Levits, född 30 juni 1955 i Riga, var 8 juli 2019 - 2023 Lettlands president.
Egils Levits föddes den 30 juni 1955 i Riga i dåvarande Lettiska socialistiska sovjetrepubliken i Sovjetunionen. Hans far, Jonass Levits, var ingenjör och av judiskt ursprung. Hans mor, Ingeborga Levite (1926–2008), född Berga, var balttyska och poet. Familjen utvisades från Sovjetunionen 1972 och bosatte sig i Västtyskland,[1] där släktingar till hans mor var bosatta.[2] De återvände till Lettland 1990 när Lettland hade återvunnit självständighet.
Levits installerades som president den 8 juli 2019.
I augusti 2021 genomförde Levits sitt första officiella besök i Sverige, där han träffade kung Carl XVI Gustaf och besökte riksdagen[3], för att uppmärksamma hundraårsjubileet av de diplomatiska relationerna mellan Lettland och Sverige samt 30-årsjubileet av Lettlands självständighet.
|