Idag är vi glada att presentera en ny artikel om Edmund Randolph, ett ämne som har väckt många människors intresse på senare tid. Edmund Randolph är ett ämne som har varit föremål för debatt och diskussion inom olika områden, från den akademiska världen till den populära sfären. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till Edmund Randolph, med syftet att ge en heltäckande och fullständig bild av detta ämne. Från dess historia och utveckling till dess inverkan på det nuvarande samhället kommer vi att ta upp olika aspekter som gör att vi bättre kan förstå den betydelse och relevans som Edmund Randolph har idag. Vi hoppas att den här artikeln är av intresse för dig och att den hjälper dig att utöka din kunskap om Edmund Randolph.
Edmund Randolph | |
![]() | |
Född | 10 augusti 1753 Williamsburg, USA |
---|---|
Död | 12 september 1813 (60 år) Millwood, USA |
Begravd | Old Chapel Cemetery |
Medborgare i | USA |
Utbildad vid | College of William & Mary ![]() |
Sysselsättning | Politiker, advokat, diplomat |
Befattning | |
Ledamot av Virginias delegathus Virginias guvernör (1786–1788) USA:s justitieminister (1789–1794) USA:s utrikesminister (1794–1795) | |
Politiskt parti | |
Federalistiska partiet | |
Maka | Elizabeth Nicholas |
Barn | Peyton Randolph (f. 1779) Susan Beverley Taylor (f. 1781) Edmorcia Madison Preston (f. 1787) Lucy Nelson Randolph (f. 1788) |
Föräldrar | John Randolph Arianna Vanderheyden Jennings |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Edmund Jennings Randolph, född 10 augusti 1753 i Williamsburg i Virginia, död 12 september 1813 i Millwood i Virginia, var en amerikansk politiker.
Edmund Randolph studerade vid College of William and Mary. Sedan läste han juridik, som han undervisades i av fadern John Randolph och farbrodern Peyton Randolph.
Fadern John Randolph var lojalist och åkte till Skottland när den amerikanska revolutionen verkade oundviklig. Edmund Randolph däremot blev kvar i Amerika och gick med i den kontinentala armén som adjutant till George Washington. När farbrodern Peyton Randolph avled 1775, återvände Edmund till Virginia för arvskiftet. Han blev senare borgmästare i hemstaden Williamsburg, något som även fadern hade varit. Han valdes som delegat till Kontinentala kongressen 1779. Där var han i tre år och samtidigt arbetade han som advokat, bl.a. för George Washington.
Edmund Randolph var guvernör i Virginia 1786–1788. 1787 var han delegat till konstitutionskonventet i Philadelphia, där USA:s konstitution i sin ursprungliga form antogs. Där undertecknade han inte det antagna dokumentet. I stället hade han introducerat den sk. Virginiaplanen, som han trodde skulle leda till en bättre maktfördelning. Det följande året var han ändå en anhängare av ratificeringen av konstitutionen, något som han ansåg att hade blivit en nödvändighet.
Som justitieminister i USA:s första kabinett var han en neutral förmedlande kraft som balanserade i fejden mellan Thomas Jefferson och Alexander Hamilton. När han efterträdde Jefferson som utrikesminister, försökte han på samma sätt balansera mellan Frankrike och Storbritannien, något som ingendera makten uppskattade.
|
|
|