Edmond Hébert

Idag fortsätter Edmond Hébert att vara ett ämne av stor relevans och intresse i samhället. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Edmond Hébert blivit ett allt vanligare diskussionsämne inom olika områden, från politik till populärkultur. Dess inverkan och omfattning täcker ett brett spektrum av aspekter av det dagliga livet, vilket gör det till ett ämne för ständig studie och reflektion. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till Edmond Hébert, i syfte att bättre förstå dess inflytande idag och dess projektion i framtiden.

Edmond Hébert
Född12 juni 1812[1][2][3]
Villefargeau, Frankrike
Död4 april 1890[2][3][4] (77 år)
Paris sjätte arrondissement[5], Frankrike
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidÉcole normale supérieure, doktorsexamen
SysselsättningPaleontolog, geolog
Befattning
Appariteur, École normale supérieure (1838–1841)
Professor (1841–)
Professor (1857–1890)
Professor (1857–1889)
Société géologique de Frances ordförande (1859–1859)
Société géologique de Frances ordförande (1872–1872)
Dekanus (1882–1889)
Société géologique de Frances ordförande (1889–1889)
ArbetsgivareUniversitetet i Paris
Utmärkelser
Riddare av Hederslegionen (1857)[6]
Officer av Hederslegionen (1878)[6]
Lyellmedaljen (1879)[7]
Kommendör av Hederslegionen (1885)[6]
Officier de l’instruction publique[5]
Redigera Wikidata

Edmond Hébert, född 12 juni 1812 i Villefargeau, departementet Yonne, död 4 april 1890 i Paris, var en fransk geolog.

Hébert var 1838-57 anställd vid École normale i Paris och utnämndes 1857 till professor i geologi vid Sorbonne i samma stad. Han besökte Danmark och Sverige 1865 och 1869 och meddelade geologiska resultat av dessa resor i Franska vetenskapsakademiens "Comptes rendus", "Bulletin de la Société géologique de France" och "Annales des sciences géologiques", vilken senare tidskrift han själv utgav. Den i denna tidskrift publicerade uppsatsen Recherches sur l'âge des grés à combustibles d'Helsingborg et d'Höganäs (1869) var av stor betydelse för bestämmandet av Skånes stenkolsförande formations ålder. Han blev han medlem av Institut de France 1877 och tilldelades Lyellmedaljen 1879.

Övriga verk i urval

  • Matériaux pour servir à la description du terrain crétacé supérieur en France (1875)
  • Notions générales de géologie (1884)

Källor

  1. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//1275/5, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w64c33nr, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Bruno Delmas & Rémi Mathis (red.), Annuaire prosopographique : la France savante, CTHS person-ID: 878, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ archives de Paris, 746, s. 6, läs online.
  5. ^ archives de Paris, 746, s. 6, läs online.
  6. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//1275/5, läs online.
  7. ^ läs online, www.geolsoc.org.uk .