Ämnet för Echinopsis pachanoi är ett ämne som har väckt intresse och debatt i en mängd olika kretsar, från akademiker och experter till vanliga människor. Detta ämne har varit föremål för uttömmande studier, passionerade diskussioner och djupa reflektioner runt om i världen. Med tiden har Echinopsis pachanoi varit en integrerad del av samhället och har spelat en avgörande roll i många människors liv. Från dess inverkan på kultur och historia, till dess inflytande på teknik och vetenskap, har Echinopsis pachanoi satt en outplånlig prägel på mänskligheten. I den här artikeln kommer vi att utforska höjdpunkterna och relevanta aspekter av Echinopsis pachanoi, och diskutera dess betydelse i det aktuella sammanhanget.
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2014-07) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
Echinopsis pachanoi | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Kärlväxter Tracheophyta |
Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
Ordning | Nejlikordningen Caryophyllales |
Familj | Kaktusväxter Cactaceae |
Släkte | Echinopsis |
Art | Stor cylinderkaktus Echinopsis pachanoi |
Vetenskapligt namn | |
§ Echinopsis pachanoi | |
Auktor | (Britton & Rose) H. Friedrich & G.D. Rowley |
Synonymer | |
Trichocereus santaensis (Speg.) Backeb. Trichocereus pachanoi Britton & Rose Trichocereus chalaensis Rauh & Backeb. Echinopsis santaensis (Rauh & Backeb.) H. Friedrich & G.D. Rowley Echinopsis chalaensis (Rauh & Backeb.) H. Friedrich & G.D. Rowley |
Echinopsis pachanoi[1] är en kaktusväxtart, känd som San Pedro kaktus, som först beskrevs av Nathaniel Lord Britton och Joseph Nelson Rose, och fick sitt nu gällande namn av H. Friedrich och Gordon Douglas Rowley. Echinopsis pachanoi ingår i släktet Echinopsis och familjen kaktusväxter.[2][3] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2]