Ebba Åkerhielm
I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Ebba Åkerhielm på djupet och analysera dess ursprung, utveckling och relevans idag. Från dess första framträdande till dess inverkan på det samtida samhället har Ebba Åkerhielm varit ett ämne av stort intresse och debatt inom olika områden. Under de kommande raderna kommer vi att undersöka dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet, såväl som dess förhållande till andra relevanta ämnen. För att kunna erbjuda en heltäckande vision kommer vi att dyka ner i de olika perspektiv och åsikter som finns kring Ebba Åkerhielm, med syftet att ge en bredare och berikande förståelse.
| Ebba Åkerhielm | |
 | |
| Född | Ebba Aurora Ulrika Gyldenstolpe[1] 25 december 1841[1] Stockholm[1] |
|---|---|
| Död | 25 december 1913[1] (72 år) Österåkers församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Överhovmästarinna |
| Make | Gustaf Åkerhielm |
| Barn | Gustaf Åkerhielm (f. 1863) |
| Föräldrar | Nils Gyldenstolpe Ebba Eleonora Gyldenstolpe |
| Utmärkelser | |
| Şefkat Nişanı (1899) | |
| Redigera Wikidata | |
Ebba Aurora Ulrika Åkerhielm af Margaretelund, född Gyldenstolpe 25 december 1841 i Stockholm, död 25 december 1913 i Österåkers församling, Stockholms län,[2] var en svensk grevinna och hovfunktionär. Hon var överhovmästarinna 1890–1907.
Biografi
Ebba Åkerhielm var dotter till greve Adolf Fredrik Nils Gyldenstolpe och grevinnan Ebba Eleonora Brahe. Hon gifte sig 1860 i Stockholm med statsminister friherre Gustaf Åkerhielm och fick tre barn. Hon beskrevs 1870 av Fritz von Dardel som en gladlynt skönhet,[3] och var då väl sedd vid hovet, där hon samma år var en av sex medlemmar ur societeten som kungaparet valde ut att dansa mazurka för dem, då de ville att dansen skulle uppföras på slottet.[4]
Mellan 1885 och 1897 var hon ordförande i styrelsen för kronprinsessans vårdanstalt för sjuka barn. År 1890 utnämndes hon till överhovmästarinna hos drottning Sofia, en tjänst hon behöll i 17 år.
Vid sin makes död år 1900 övertog hon driften av Margretelunds Gruva. Efter 1907 tog dock hennes svågrar E. Oxenstierna och H. Falkenberg alltmer över ansvaret för gruvan.
Efter Åkerhielms död anlades åtta dagars sorg vid änkedrottningens hov och under denna tid avled även änkedrottningen.[5] Ebba Åkerhielm begravdes på nyårsaftonen 1913 i Klara kyrka i Stockholm och gravsattes därefter i Åkerhielmska gravkoret på Klara kyrkogård.[6]
Utmärkelser
Konung Oscar II:s och Drottning Sofias guldbröllopsminnestecken, 1907.[7]
Konung Oscar II:s jubileumsminnestecken, 1897.[7]
Första klassen av Osmanska rikets Chefkatorden, 1899.[7]
_ribbon_bar.svg){kind=small}
Källor
- Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.
- Sveriges statskalender / 1905
- Svensk rikskalender / 1908
- Milstolpen. Österåkers hembygdsförening. Nr 2, år 2014, årgång 33
Noter
- ^ Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023.
- ^ Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Åkerhielm f. Gyldenstolpe, Ebba Aurora Ulrika (1841-12-25) DB, DBU, FB?
- ^ Minnen / Del 3. 1866-1870
- ^ Minnen / Del 3. 1866-1870
- ^ Personalnotiser i Svenska Dagbladet 27 december 1913 sid.8
- ^ Svenska Dagbladet 28 december 1913 sid.10
- ^ Kungl. Hovstaterna. i Svensk rikskalender 1909
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ebba Åkerhielm.
