Dvärgsignal

I dagens värld har Dvärgsignal blivit ett ämne av stor relevans och intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. Sedan dess uppkomst har Dvärgsignal fångat samhällets uppmärksamhet och genererat debatter, reflektioner och fördjupade studier. Vikten av Dvärgsignal ligger i dess inverkan på det dagliga livet och dess inflytande på olika aspekter av samhället. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska effekten av Dvärgsignal idag, analysera dess implikationer och ge en omfattande översikt över dess relevans i den moderna världen.

På bilden syns en växlingsdvärgsignal som visar signalbilden "vågrätt". Under signalen sitter en vit märktavla med numret 243
Dvärgsignalen 243 på driftplatsen Ystad. Signalbilden är "vågrätt", det vill säga stopp för samtliga rörelseformer som saknar ett stoppassagemedgivande.

Dvärgsignal är i Sverige en typ av järnvägssignal oftast placerad på marken med fyra vita lampor i kvadrat. Den gäller för växlingsrörelser (inte tåg) och kan genom olika kombinationer av tända lampor ge olika besked.

  • Vågrätt - stopp
  • Lodrätt - rörelse tillåten, fri väg
  • Snett vänster - rörelse tillåten, hinder finns (i allmänhet vagnar man ska växla med)
  • Snett höger - rörelse tillåten, kontrollera växlar och hinderfrihet (går mot område som inte är kontrollerat med teknik).

Den kan även vara kompletterad med en röd och två gröna lampor, och har då den kombinerade funktionen av dvärgsignal och huvudsignal, och kallas då huvuddvärgsignal.

Liknande signaler finns även i andra länder.

Referenser

  1. ^ ”TTJ - Trafikverkets Trafiksäkerhetsbestämmelser för Järnväg”. https://trafikverket.se. 29 april 2021. https://bransch.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Arbetsmiljo-och-sakerhet/sakerhet-pa-jarnvag/trafikbestammelser-for-jarnvag--ttj/. Läst 25 januari 2023.