Dux (titel)
I dagens värld är Dux (titel) ett ämne som har blivit allt mer aktuellt. Både i akademiska miljöer och i vardagen har Dux (titel) blivit ett ämne av intresse för många olika människor. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer på kultur och ekonomi har Dux (titel) väckt ständig debatt och genererat en stor mängd forskning och analyser. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Dux (titel) och dess inverkan på olika aspekter av livet idag. Vi kommer att analysera från dess ursprung till dess inflytande idag, i syfte att ge en fullständig och detaljerad översikt av detta ämne som är så relevant idag.
| Romarriket | |
 Romarrikets statsskick och förvaltning | |
| Historiska perioder | |
| Roms kungatid 753–509 f.Kr. Romerska republiken | |
| Ordinära magistrater | |
| Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor |
Edil Kvestor Tribun Censor Curator |
| Extraordinära magistrater | |
| Diktator Magister Equitum |
Ståthållare triumviri Decemvir |
| Ämbeten, titlar och hederstitlar | |
| Kejsare | |
| Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator |
Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina |
| Institutioner och juridik | |
| Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen |
Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet |
Dux (latin, av ducere, föra, leda) var i det forna Rom överbefälhavaren i krig och betecknade efter ämbetsmannaväsendets reglering (under Diocletianus och Konstantin) militärbefälhavaren i en romersk provins. Det blev sedan en bestämd högsta adelstitel motsvarande hertig. Det svenska jarlsämbetet benämndes dux i texter på latin, såsom brev från påvar.
Källor
- Dux i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)