Douglas Mawson

I dagens värld har Douglas Mawson blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett stort antal människor. Sedan upptäckten fram till idag har Douglas Mawson varit föremål för flera studier, debatter och vetenskapliga framsteg som har bidragit till att utöka vår kunskap om detta ämne. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Douglas Mawson, analysera dess inverkan på samhället, dess utveckling över tid och de möjliga konsekvenser det har för framtiden. Genom ett multidisciplinärt perspektiv kommer vi att försöka förstå på djupet allt som Douglas Mawson har att erbjuda, och hur dess inflytande sträcker sig till olika områden i vårt dagliga liv.

Douglas Mawson
Född5 maj 1882[1][2]
Shipley, West Yorkshire[3][4], Storbritannien
Död14 oktober 1958[3][1][2] (76 år)
Brighton, Australien
BegravdSt Jude's Cemetery
Medborgare iStorbritannien, Australien och Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidUniversity of Sydney
SysselsättningUpptäcktsresande, geolog[5], filmregissör
ArbetsgivareUniversitetet i Adelaide
MakaFrancisca Adriana Mawson
BarnPatricia M. Mawson (f. 1915)[6]
FöräldrarRobert Ellis Mawson[7]
Margaret Ann Moore[7]
Utmärkelser
Founder’s Medal (1915)[8]
David Livingstone Centenary Medal (1916)
Bigsbymedaljen (1919)
Honorary Fellow of the Royal Society Te Apārangi[9]
Mueller-medaljen (1930)
Clarkemedaljen (1936)
Fellow of the Australian Academy of Science (1953)[10]
Silver Wolf Award
Knight Bachelor
Officer av Brittiska imperieorden
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

Sir Douglas Mawson, född 5 maj 1882, död 14 oktober 1958, var en brittisk polarforskare. Han var ledare för Australiens första expedition till Antarktis.

Mawsons föräldrar bosatte sig i Australien när han var två år gammal. Han studerade vid universitetet i Sydney och blev 1921 professor vid universitetet i Adelaide. Mellan 1907 och 1909 deltog Mawson i en expedition till Antarktis med Ernest Henry Shackleton som ledare. Mawson nådde tillsammans med Edgeworth David den magnetiska sydpolen och var en av de första människorna på toppen av vulkanen Mount Erebus.

Mawson tackade nej till Robert Falcon Scotts inbjudan att delta i hans expedition till den geografiska sydpolen, som slutade tragiskt. Däremot blev han ledare för Australiens första Antarktisexpedition. Även denna expedition hade många motgångar. Vid en vandring över inlandsisen dog Mawsons två följeslagare och han var tvungen att gå ensam flera hundra sjömil. Mawson själv hamnade i en hålighet i isen och fick i sista ögonblicket tag i ett rep. När han återvänt till expeditionens bas hade fartyget redan avseglat hemåt. Han nödgades övervintra till våren nästa år.

Hemma i Australien adlades Mawson, men intresset hos befolkningen var inte så stort som förväntat på grund av Scotts misslyckande och början av första världskriget. Mellan 1929 och 1931 var Mawson ledare för ytterligare två Antarktisexpeditioner. Dessutom utforskade han en bergskedja i södra Australien.

Utmärkelser

År 1919 tilldelades han Bigsbymedaljen av Geological Society of London och 1936 Clarkemedaljen av Royal Society of New South Wales i Australien. Ett porträtt av Mawson återgavs på Australiens förra 100-dollarsedel. Senare uppkallades en australisk forskningsstation i Antarktis efter honom.

Asteroiden 4456 Mawson är uppkallad efter honom.[11]

Litteratur

  • Bork, Erik (2010). ”Dödskamp i Antarktis” (på svenska). Världens historia (nr. 5): sid. S. 64-71. 

Noter

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Douglas-Mawsontopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6891hkm, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Моусон Дуглас”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
  4. ^ Douglas Mawson, 1882 - 1958, vol. 5, Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society, februari 1960, s. 119-127, 10.1098/RSBM.1960.0011.
  5. ^ Sir Douglas Mawson, O.B.E., F.R.S, vol. 182, 4645, Nature, november 1958, s. 1273-1274, 10.1038/1821273B0.
  6. ^ Australian Dictionary of Biography, Melbourne University Publishing, 1966, ISBN 0-522-84236-4, Australian Dictionary of Biography-ID: mawson-francisca-adriana-paquita-13085, läs online, läst: 8 augusti 2019.
  7. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.
  8. ^ Royal Geographical Society, Gold Medal Recipients, Royal Geographical Society, 2022, läs online.
  9. ^ läs online, www.royalsociety.org.nz .
  10. ^ läs online, www.science.org.au , läst: 15 januari 2024.
  11. ^ ”Minor Planet Center 4456 Mawson” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4456. Läst 6 september 2023. 
Auktoritetsdata