Numera har Douglas (ätt) blivit ett ämne för intresse och debatt inom olika områden. Dess relevans sträcker sig från politik, ekonomi, samhälle, miljö, teknik, vetenskap och kultur. Douglas (ätt) påverkar avsevärt människors dagliga liv och beslutsfattande över hela världen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Douglas (ätt) och dess inflytande i olika sammanhang, såväl som dess utveckling över tid. Dessutom kommer vi att diskutera vilken roll Douglas (ätt) spelar idag och hur den förväntas påverka framtiden.
Douglas | |
![]() Stamvapen för den skotska klanen Douglas. | |
Känd sedan | 1174 William de Dufglas |
---|---|
Ursprung | Skottland |
Grevliga ätten Douglas | |
![]() Svenska grevliga ättens vapen för en hjärtsköld i vapnet från den skotska Douglasätten. I det svenska Douglasvapnet ligger hjärtat i klanvapnet ovanpå en svart ros.[1] Rosen är sannolikt hämtad från vapnet för Robert Douglas farfar William Douglas of Whittinghame | |
Inflyttad | Till Sverige under 1620-talet |
---|---|
Förgrenad ur | Douglas of Morton-Dalkeith |
Upphöjd | friherre 1651, greve 1654 |
Stamfar | Robert Douglas |
Adlad | 1654 på Uppsala slott av drottning Kristina |
Framstående | Ludvig Douglas riksmarskalk |
![]() | |
Introducerad | 1654 |
Grad | grevlig ätt nr 19 |
![]() | |
Introducerad | 1784 |
Värdighet | 1848 grevlig ätt nr: |
† Utslocknad i Reval | |
Utslocknad | 1826 |
Svärdssidan | 1826 |
Douglas, skotsk uradel och klan, känd sedan 1174. Ätten är också grevlig svensk adelsätt med nr 19 bland grevar på Sveriges Riddarhus. Huvudmannagrenen för ätten lever i Tyskland.
Den svenska grenen härstammar från Robert Douglas, som gick i svensk tjänst på 1620-talet och blev friherre 1651 och upphöjdes till greve 1654, men redan tidigare hade andra medlemmar av ätten tjänstgjort inom svenska armén.
Medlemmar av den svenska grenen blev också medlemmar i det estländska ridderskapet, och fick introduktion på Riddarhuset i Reval år 1784. Denna gren utdog år 1826.