I den här artikeln kommer vi att ta upp det spännande ämnet Dorothe Engelbretsdatter, som har genererat stort intresse och debatt inom olika områden. Från dess ursprung till nutid har Dorothe Engelbretsdatter varit föremål för studier och analys, vilket har gjort det möjligt för oss att få en djupare förståelse för dess egenskaper och återverkningar på samhället. Utefter dessa linjer kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Dorothe Engelbretsdatter, från dess inverkan på ekonomin till dess effekter på den sociala och kulturella sfären. Dessutom kommer vi att undersöka de olika perspektiv och åsikter som har framförts om Dorothe Engelbretsdatter, i syfte att erbjuda en heltäckande och berikande vision av detta kontroversiella ämne.
Dorothe Engelbretsdatter | |
![]() | |
Född | 16 januari 1634[1] Bergen |
---|---|
Död | 19 februari 1716[2][1] (82 år) Bergen |
Medborgare i | Norge |
Sysselsättning | Poet, författare |
Make | Ambrosius Hardenbeck (g. 1652–)[3] |
Redigera Wikidata |
Dorothe Engelbretsdatter, född 16 januari 1634 i Bergen, död 19 februari 1716 i Bergen, var en norsk författare och beskrivs ofta som Norges första kvinnliga författare och skrev psalm- och bönsamlingar. Hon var dotter till rektorn och prästen vid Bergens läroverk och domkyrka.
Engelbretsdatter gifte sig 1652 med prosten Ambrosius Hardenbeck (1621–1683). De fick nio barn tillsammans, varav sju avled som små och de bägge sönerna som uppnådde vuxen ålder försvann under krigstjänst.
Engelbretsdatter besökte Danmark och blev där presenterad vid det danska hovet. Hon mötte biskop Thomas Kingo, varvid dessa bägge poeter inför publik samtalade med poetiska verser, som ännu lär finnas bevarade.
|