Dong Biwu

I dagens artikel kommer vi att utforska den fascinerande världen av Dong Biwu, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Från dess påverkan på samhället till dess olika tillämpningar i det dagliga livet, har Dong Biwu visat sig vara ett ämne av obestridlig relevans i dagens värld. Genom hela den här artikeln kommer vi att ta en djupgående titt på de olika aspekterna av Dong Biwu, från dess ursprung till dess utveckling idag. Fördjupa dig i denna spännande resa och upptäck allt som världen av Dong Biwu har att erbjuda.

Dong Biwu
董必武


Född 5 mars 1886
Hong'an, Hubei
Död 2 april 1975 (89 år)
Peking
Gravplats Babaoshans revolutionära begravningsplats
Nationalitet Kina Kina
Politiskt parti Kinas kommunistiska parti
Övrig politisk
anknytning
Kuomintang
Yrke jurist

Dong Biwu, född 5 mars 1886 i Hong'an i Hubei, död 2 april 1975 i Peking, var en kinesisk kommunistisk politiker och jurist som spelade en viktig roll under Folkrepubliken Kinas första tre decennier.

Dong Biwu var delaktig i republikanska revolutionära rörelser under Qingdynastin och deltog i Xinhairevolutionen 1911. Åren 1914–1917 studerade han juridik i Japan. 1921 deltog han i grundandet av Kinas kommunistiska parti. Åren 1928–1933 studerade han vid Zhongshan-universitetet i Moskva och anslöt sig till den Kinesiska sovjetrepubliken i Jiangxi efter hemkomsten till Kina. Han deltog i den Långa marschen, under vilken kommunisterna flyttade sin bas från Jiangxi till norra Shaanxi.

Dong Biwu innehöll en rad ledande poster efter Folkrepubliken Kinas grundande och deltog i utarbetande av Folkrepubliken Kinas konstitution 1954. Han var chefsdomare för Folkets högsta domstol i Folkrepubliken Kina åren 1954–1959. Dong lyckades klara sig undan förföljelser under Kulturrevolutionen och sedan Liu Shaoqi avsatts som president 1968 var tillförordnad president för Folkrepubliken Kina fram till 1975 - mellan 1968 och 1972 delade han posten med Song Qingling.

Han var också ledamot i partiets politbyrå mellan 1945 och 1975.

Källor