I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Dmitrij Sjepilov på djupet, ett ämne av stor relevans idag. Dmitrij Sjepilov är ett koncept som har väckt stort intresse och debatt inom olika områden, genererat motstridiga åsikter och skilda perspektiv. I denna mening är det avgörande att i detalj analysera alla aspekter relaterade till Dmitrij Sjepilov, för att förstå dess verkliga omfattning och inverkan. I den här artikeln kommer vi att ta upp olika tillvägagångssätt, forskning och synpunkter som gör det möjligt för läsaren att få en heltäckande bild av Dmitrij Sjepilov. Vidare kommer vi att undersöka dess utveckling över tid, såväl som dess inflytande i olika sammanhang och situationer. Genom att presentera data, analyser och reflektioner strävar vi efter att erbjuda ett komplett och uppdaterat perspektiv på Dmitrij Sjepilov, för att bidra till debatten och öka kunskapen kring detta mycket relevanta ämne.
Dmitrij Sjepilov | |
![]() Dmitrij Sjepilov 1955.
| |
Tid i befattningen 1 juni 1956–15 februari 1957 | |
Premiärminister | Nikolaj Bulganin |
---|---|
Företrädare | Vjatjeslav Molotov |
Efterträdare | Andrej Gromyko |
Chefredaktör för Pravda
| |
Tid i befattningen 1952–1956 | |
Företrädare | Leonid Ilichev |
Efterträdare | Pavel Satyukov |
Chef för Centralkommitténs propagandaavdelning
| |
Tid i befattningen 20 juli 1949–27 oktober 1952 | |
Företrädare | Förste innehavare av posten |
Efterträdare | Michail Suslov |
Född | Dmitrij Trofimovich Sjepilov 5 november 1905 Asjchabad, ![]() |
Död | 8 augusti 1995 (89 år) Moskva, ![]() |
Gravplats | Novodevitjekyrkogården[1] |
Nationalitet | Sovjetunionen Ryssland |
Politiskt parti | Sovjetunionens kommunistiska parti |
Yrke | Ekonom |
Dmitrij Sjepilov, född 5 november 1905 i Asjchabad (i nuvarande Turkmenistan), död 8 augusti 1995 i Moskva, var en sovjetisk politiker och tidningsman.
Sjepilov var chefredaktör för Pravda 1952-1956 och centralkommitténs sekreterare från 1955. Till en början stod han högt i gunst hos Sovjetunionens nya ledare, Nikita Chrusjtjov, och bidrog till hans berömda tal vid den tjugonde partikongressen den 24 februari 1956 där Chrusjtjov tog avstånd från Stalins terror. Mellan juni 1956 och februari 1957 var han Sovjetunionens utrikesminister och fick under denna tid hantera Ungernrevolten och Suezkrisen. Med Egyptens president Gamal Abdel Nasser slöt han även avtal om sovjetiskt bistånd med byggandet av Assuandammen. På grund av förbindelse med "antipartigruppen" (Malenkov, Molotov, Kaganovitj) vilka i en kupp försökt avsätta Chrusjtjov tvingades Sjepilov avgå och blev förvisad till en tjänst i Kirgiziska SSR. Han var mellan 1962 och 1976 utesluten ur kommunistpartiet.
|