Djurgårdsbrunn

I dagens värld har Djurgårdsbrunn blivit ett ämne av allt större intresse för många människor. Oavsett om det är för dess historiska relevans, dess inverkan på samhället eller dess inflytande på samtida kultur, har Djurgårdsbrunn fångat uppmärksamheten hos både experter och fans. När vi utforskar de olika aspekterna av Djurgårdsbrunn möter vi en stor mångfald av åsikter, perspektiv och känslor som får oss att reflektera över dess betydelse och mening i våra liv. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Djurgårdsbrunn för att upptäcka dess många dimensioner och bättre förstå dess inverkan på vår verklighet.

Djurgårdsbrunn på 1920-talet.
Djurgårdsbrunn sett från Kaknästornet.
Djurgårdsbrunnsområdet, 2009.

Djurgårdsbrunn är ett informellt område norr om Djurgårdsbrunnskanalen invid Djurgårdsbrunnsbron i Stockholm. Området uppfattas som en del av Djurgården, och är formellt en del av stadsdelen Ladugårdsgärdet.

Tidigare var området en brunnsort och sedan den tiden återfinns här Djurgårdsbrunns värdshus.

Historia

Den äldsta hälsokällan vid Djurgårdsbrunn påstås ha varit bekant redan på 1500-talet, men började inte användas allmänt förrän i slutet av 1600-talet genom Urban Hjärne. I riksmarskalkämbetets resolution av den 5 juni 1742 beviljades assessorn i Collegium medicum, medicine doktor Herman, tillstånd att:”vid hälsobrunnen å Kongl. Maj:ts Djurgård få till brunnsgästernas bekvämlighet samt dess egen och de övriga brunnsbetjäntes förnödenhet uppsätta några nödiga hus och byggnader, nämligen ett badhus, ett fattighus, ett hus för samtliga brunnsgästerna och ett för sin egen och brunnsbetjäningen samt även ett värdshus”.

Djurgårdsbrunn hade sin storhetstid under 1800-talets första decennier då brunnslokalerna var en bland de förnämsta förlustelseställena i Stockholm.

Tillhörande bebyggelse

Andra kända hälsokällor i Stockholm

Se även

Referenser

Externa länkar