I dagens värld har Djuren gör revolt blivit ett ämne av ökande intresse för ett brett spektrum av sektorer. Allt eftersom samhället utvecklas över tid blir betydelsen av Djuren gör revolt alltmer uppenbar, eftersom den påverkar våra liv på sätt som vi inte ens kunde föreställa oss tidigare. Från dess inflytande på ekonomin till dess roll i populärkulturen har Djuren gör revolt fångat uppmärksamheten hos både akademiker, experter och konsumenter. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Djuren gör revolt och dess relevans i den samtida världen.
| Djuren gör revolt (Animal Farm) | |
| Genre | Animerad, drama |
|---|---|
| Regissör | John Halas Joy Batchelor |
| Producent | John Halas Joy Batchelor |
| Manus | John Halas Joy Batchelor Borden Mace Philip Stapp Lothar Wolff |
| Baserad på | Djurfarmen av George Orwell |
| Skådespelare | Maurice Denham |
| Berättare | Gordon Heath |
| Originalmusik | Mátyás Seiber |
| Produktionsbolag | Halas and Batchelor |
| Premiär | 1954 |
| Speltid | 72 minuter |
| Land | Storbritannien USA |
| Språk | Engelska |
| IMDb SFDb Elonet Yle Arenan | |
Djuren gör revolt, även Kamrat Napoleon, (engelska: Animal Farm) är en brittisk-amerikansk animerad dramafilm från 1954 i regi av John Halas och Joy Batchelor. Filmen är baserad på George Orwells roman Djurfarmen från 1945. Maurice Denham gjorde rösterna till alla djur och människor i filmen. Detta var den första brittiska animerade långfilmen som fick officiell biopremiär.
Filmen hade Sverigepremiär den 13 februari 1956 och hade då en åldersgräns på 15 år.[1]
Djuren på en bondgård gör revolution, men det hela går mycket snett, efter att de gjort uppror mot bonden. Segrarna skapar nämligen nytt förtryck bland de sina.