Disciplinnämnd är ett ämne som har väckt intresse i många år, eftersom det berör ett stort antal människor inom olika områden av deras liv. Dess betydelse ligger i dess inflytande på individers personliga, professionella och sociala utveckling. Med tiden har många studier och forskning utförts för att bättre förstå Disciplinnämnd och dess implikationer, vilket har lett till att olika tillvägagångssätt och teorier har skapats i detta avseende. I den här artikeln kommer olika aspekter relaterade till Disciplinnämnd att utforskas, från dess historia och utveckling till dess inverkan på det nuvarande samhället, för att ge en bred och komplett vision av detta ämne.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En disciplinnämnd är en kommitté inom en organisation eller myndighet, vars syfte är att bedöma och beivra regelbrott.
Disciplinnämnd vid högskola regleras i Högskoleförordningen (1993:100) 10 kapitlet. Nämnden leds av rektor. Övriga ledamöter är en representant för lärarna, två för studenterna samt en lagfaren ledamot, dvs en nuvarande eller före detta ordinarie domare vid exempelvis tingsrätt.
Nämnden kan besluta om varning eller avstängning från studier i upp till sex månader. Vid avstängning kan studenten inte delta i undervisning eller examination, dessutom meddelas CSN att studierna avbrutits under den aktuella perioden. Nämndens beslut är offentliga men syns inte i betygsutdrag eller examensbevis.
En högskola kan också ha en disciplinnämnd för personal, så kallad personalansvarsnämnd.