Diffus nebulosa

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Diffus nebulosa. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle kommer vi att fördjupa oss i dess många aspekter och upptäcka dess inflytande inom olika områden. Diffus nebulosa har varit föremål för studier och debatt genom historien, vilket har väckt intresset hos både specialister och amatörer. Längs dessa linjer kommer vi att undersöka dess ursprung, evolution och dess relevans i det aktuella sammanhanget, och erbjuda en komplett och detaljerad vision av Diffus nebulosa. På samma sätt kommer vi att analysera dess inverkan på olika områden, och lyfta fram dess roll inom kultur, teknik, politik och mycket mer. Gör dig redo att ge dig ut på en fascinerande resa genom Diffus nebulosa!

Orionnebulosan är en känd reflextionsnebulosa.
Omeganebulosan, exempel på en emissionsnebulosa.
Plejaderna. Den diffusa nebulositeten runt stjärnorna är exempel på reflexionsnebulosa.

De flesta nebulosor inom astronomin kan beskrivas som diffusa nebulosor, vilket betyder att de är utsträckta och saknar väldefinierade gränser. "Diffus nebulosa" står även för att den är upplyst i motsats till de mer skarptecknade mörka nebulosorna. Man brukar skilja mellan tre typer av diffusa nebulosor, kategorier som anger hur de uppträder i synligt ljus.

Efter hur ljuset som vi ser har uppstått, kan dessa nebulosor delas in i emissionsnebulosor och reflexionsnebulosor. Emissionsnebulosor innehåller joniserad gas (mest joniserat väte) som ger linjeemission. Dessa emissionsnebulosor kallas oftast för H II-regioner, där termen "HII" är astronomernas beteckning för joniserat väte.

I motsats till emissionsnebulosorna producerar reflexionsnebulosorna obetydlig mängd synligt ljus själva, utan deras stoftpartiklar reflekterar i stället ljus från närbelägna stjärnor. En så kallad supernovarest är delvis en reflexionsnebulosa, där de expanderande kvarlämningarna efter explosionen lyser i ljuset från den kollapsade stjärnan.

Mörka nebulosor liknar diffusa nebulosor, men de syns varken genom sitt emitterade eller reflekterade ljus. I stället ses de likt mörka moln som skymmer ljuset från mer avlägsna stjärnor eller emissionsnebulosor.

Fastän dessa nebulosor syns olika vid optiska våglängder, så uppträder de alla som ljusa emissionskällor vid infraröda våglängder. Denna emission härrör främst från reflekterande stoft inom nebulosorna.

Referenser

  1. ^ ”The Messier Catalog: Diffuse Nebulae”. University of Illinois SEDS. Arkiverad från originalet den 25 december 1996. https://web.archive.org/web/19961225125109/http://seds.lpl.arizona.edu/messier/diffuse.html. 
  2. ^ F. H. Shu (1982). The Physical Universe. Mill Valley, California: University Science Books. ISBN 0-935702-05-9