I artikeln som presenteras nedan kommer ämnet Dietist att behandlas utifrån ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt, med syftet att ge en heltäckande och komplett vision av denna fråga. Olika perspektiv och synpunkter kommer att undersökas som gör det möjligt för läsaren att förstå vikten och relevansen av Dietist i olika sammanhang och situationer. Genom en detaljerad och rigorös analys kommer vi att söka belysa föga kända eller förbisedda aspekter, för att berika kunskap och förståelse om Dietist.
Dietist är en yrkesskyddad titel för en person som nutritionsbehandlar sjuka såväl som friska individer. Dietisten har en universitetsutbildning som bland annat omfattar ämnena biokemi, fysiologi, näringslära och dietetik. Dietisten ger bland annat kvalificerad kostrådgivning till människor som på grund av sjukdom eller av profylaktiska skäl behöver förändra sin kosthållning. Detta gäller vid sjukdomstillstånd som till exempel fetma, undernäring, cancer, ätstörning, allergi, celiaki, njursjukdom, hjärtsjukdom, diabetes, cystisk fibros, leversjukdom, mag-tarmsjukdom eller vid operativa ingrepp. Profylaktisk rådgivning ges exempelvis personer i riskzonen att utveckla diabetes, till kvinnor under graviditet och idrottsutövare. Dietisten kan även ge råd om kosthållning preventivt för friska personer utan särskilda behov. Utöver kostrådgivning kan dietisten energi- och näringsberäkna måltider såväl som enteral nutrition.
I Sverige är utbildningen till dietist 3 år (180 akademiska högskolepoäng), med möjlighet att ta magister- eller masterexamen efter 1 respektive 2 ytterligare studieår. Utbildningen bedrivs vid universiteten i Göteborg, Uppsala och Umeå. Titeln dietist är en skyddad yrkestitel och reglerad i lag. Sedan år 2006 kan dietister med adekvat utbildning få yrkeslegitimation utfärdad av Socialstyrelsen.
| ||||||||