Dharani

I den här artikeln kommer Dharani-ansatsen att behandlas ur ett innovativt och aktuellt perspektiv, för att ge läsaren en komplett och uppdaterad vision av ämnet. De olika aspekterna som täcks av Dharani kommer att analyseras, och utforska dess ursprung, dess utveckling över tid, såväl som dess relevans idag. Dessutom kommer olika synpunkter och åsikter från experter i ämnet att presenteras, i syfte att erbjuda en heltäckande och berikande titt på Dharani. Likaså kommer möjliga framtida trender i relation till Dharani att undersökas, för att ge en prospektiv vision som låter läsaren förstå vilken betydelse och inverkan detta ämne har på det nuvarande samhället.

Dharanor inristades ofta på stora pelare som oftast fanns/finns utanför buddhistiska tempel

Dharani är en genre av litteratur inom buddhismen som liknar mantran. I den buddhistiska litteraturen sägs utövare "gå in" i en dharani snarare än att recitera. Deras syfte och funktion varierar stort. Vissa dharanor avser att utövaren ska återfödas i ett rent buddhafält såsom Sukhavati, medan andra används i syfte att nå upplysning, för att rena karma, samla merit, leva längre, bli rik, få makt, få skydd från interna eller externa hot, få sjukdomar att läka, och så vidare. I Tibet har de även används för att be inhemska gudar/övernaturliga varelser om tjänster, varelserna ifråga är bland annat de sju zombierna (Wylie: ro-langs), yetin (wylie: mi-rgod) och den svarta gudinnann.[1]

Etymologiskt härstammar termen från sanskritroten "dhr" som betyder "att hålla" eller "att underhålla". Detta speglar uppfattningen om att dharanor ofta avser att sammanfatta en längre lära. De inkluderas ofta i längre sutror för att sammanfatta sutran, exempelvis.[2]

Olika former av dharanor har funnits sedan mycket tidigt i buddhismens historia. Även om de idag förknippas med mahayana och vajrayana hade den tidiga indiska inriktningen dharmaguptaka en samling med dharanor.[2]

Från och med det Tibetanska imperiets grundande och framåt har dharanor florerat i regionen. De flesta dharanor har en anonym författare, medan andra tillskrivs indiska mästare såsom Vasubandhu, Aryadeva, Santaraksita, Kamalasila, Kalyanavarman och Jnanagarbha. Dharanorna har ofta fokus på vajrayanska gudar, mahayanska bodhisattvor eller buddhor, såsom: Avalokiteshvara, Vajragarbha, Samantabhadra, Vajrapani, Vajrabhairava, Manjusri, Amitayus, Shakyamuni samt de 6 buddhor som sägs ha vandrat i detta buddhafält före Shakyamuni.[1]

Referenser

  1. ^ Halkias (2014) s. 66-67
  2. ^ Buswell & Lopez (2014) uppslagsord: dhāraṇī.

Källhänvisningar

  • Buswell Jr., Robert E.; Lopez Jr., Donald S. (2014). The Princeton Dictionary of Buddhism. Princeton University Press. ISBN 978-0-691-15786-3 
  • Halkias, Georgios (2013) (på engelska). Luminous Bliss: A Religious History of Pure Land Literature in Tibet : with an Annotated English Translation and Critical Analysis of the Orgyan-gling Gold Manuscript of the Short Sukhavativyuha-sutra. University of Hawaiʻi Press. ISBN 9780824835903 
Buddhism-portalen