I dagens värld har Dennis Mitchell blivit ett relevant ämne som drar till sig uppmärksamhet från miljontals människor runt om i världen. Sedan dess uppkomst har Dennis Mitchell genererat ett betydande genomslag inom olika områden, från politik till populärkultur. Under åren har Dennis Mitchell väckt passionerade debatter och åstadkommit stora förändringar i hur människor uppfattar omvärlden. I den här artikeln kommer vi att utforska utvecklingen av Dennis Mitchell över tiden och undersöka dess inflytande på det samtida samhället.
Dennis Mitchell | ||
Friidrott, herrar
Nation: | ||
![]() | ||
---|---|---|
Guld | Barcelona 1992 | 4 x 100 meter |
Silver | Atlanta 1996 | 4 x 100 meter |
Brons | Barcelona 1992 | 100 meter |
Världsmästerskap | ||
Guld | Tokyo 1991 | 4 x 100 meter |
Guld | Stuttgart 1993 | 4 x 100 meter |
Brons | Tokyo 1991 | 100 meter |
Brons | Stuttgart 1993 | 100 meter |
Dennis Mitchell, född 20 februari 1966 i Havelock i North Carolina, är en amerikansk före detta friidrottare (sprinter, främst över 100 meter). Mitchell vann brons på 100 meter i Tokyo 1991 efter landsmännen Carl Lewis (9,86 sekunder, världsrekord) och Leroy Burell (9,88 sekunder) med tiden 9,91 sekunder, vilket skulle stå sig som personbästa karriären ut. Vid OS i Barcelona 1992 vann Mitchell ånyo bronset (britten Linford Christie segrade). Vid VM i Stuttgart året därpå upprepade Mitchell bronsbedriften (ånyo vann Christie).
Vid VM i Göteborg 1995 var Mitchell storfavorit men skadades redan i kvartsfinalen. Vid OS hemma i Atlanta blev Mitchell för ovanlighetens skull fjärde man i mål, kanadensaren Donovan Bailey vann på världsrekordtiden 9,84 sekunder.
Mitchell gjorde sig känd genom att ständigt ikläda sig en neongul dress vid GP-tävlingarna i Europa.
År 1998 avstängdes Mitchell efter att ha lämnat ett positivt dopningsresultat.
Vidare är Mitchell en av tidernas mest framgångsrika stafettlöpare över 4 × 100 meter: OS-guld 1992, VM-guld 1991 och 1993 samt OS-silver 1996.