I den här artikeln ska vi fördjupa oss i Den gråtande kamelen och ta reda på allt du behöver veta om det. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle, genom dess tillämpningar och fördelar, kommer vi att utforska alla relevanta aspekter för att erbjuda dig en komplett vision av Den gråtande kamelen. Under de kommande raderna kommer du att ge dig ut på en kunskapsresa som gör att du bättre kan förstå detta intressanta ämne. Det spelar ingen roll om du är expert på området eller bara börjar bli intresserad av det, den här artikeln har något för alla. Så gör dig redo att fördjupa dig i den fascinerande världen av Den gråtande kamelen och upptäck alla underverk den har att erbjuda.
| Den gråtande kamelen (Die Geschichte vom weinenden Kamel) | |
| Genre | Dokumentärfilm |
|---|---|
| Regissör | Byambasuren Davaa, Luigi Falorni |
| Producent | Tobias N. Siebert |
| Manus | Luigi Falorni |
| Skådespelare | Janchiv Ayurzana, Chimed Ohin, Amgaabazar Gonson |
| Produktionsbolag | Hochschule für Fernsehen und Film, Bayerischer Rundfunk (BR) |
| Premiär | 2003 |
| Speltid | 91 minuter |
| Land | Tyskland |
| Språk | Mongoliska |
| IMDb SFDb Elonet | |
Den gråtande kamelen (originaltitel: Die Geschichte vom weinenden Kamel) är en tysk dokumentärfilm från 2003 och som hade premiär i Sverige 2004. För manus och regi stod Luigi Falaroni och Bayambasuren Davaa.[1]
Filmen handlar om en nomadfamilj och deras kameler. De bor i Gobiöknen i Mongoliet. När ett vitt kamelföl föds stöts det bort av mamman. Familjen söker hjälp av en lokal musiker för att genomföra en så kallad Hoos-ritual. Den ska få kamelstoet att ta till sig fölet. Ett synligt tecken på att ritualen lyckas är att kamelstoet börjar gråta.[1]
Den gråtande kamelen fick övervägande bra recensioner[2], även om flera påpekade att det är en hårfin gräns mellan äkta dokumentärer och arrangerade bilder. "Som en Disneysaga – fast ännu bättre", skrev Annika Gustafsson i Sydsvenskan.[3]
Filmen nominerades till en Oscar för bästa dokumentär år 2005.