I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Demonisering på djupet, ett ämne som har väckt intresse och nyfikenhet hos människor från olika områden. Från dess påverkan på samhället till de implikationer det har på våra dagliga liv, är Demonisering ett ämne som förtjänar att analyseras i detalj. Längs dessa linjer kommer vi att fördjupa oss i dess ursprung, dess utveckling över tid och de olika perspektiv som finns runt den. Oavsett om du är en expert på området eller bara någon som är intresserad av att lära dig mer om det, är den här artikeln avsedd att erbjuda en komplett och berikande översikt av Demonisering.
Demonisering innebär ombeskrivning av polyteistiska gudar som onda, lögnare och demoner av andra religioner. Vanligtvis från monoteistiska och henoteistiska.
Betydelsen av termen har på senare tid utökats till att innefatta en ofta irrationell avhumaniserande beskrivningar av individer, grupper eller politiska organisationer, dels inom mer auktoritärt styrda samhällen, t.ex. judarna i Nazityskland (och, i mindre utsträckning, i stora delar av Europa långt dessförinnan) och, efter krigsslutet, av nazistiska profiler och organisationer. En svensk historiker som argumenterat mot efterkrigstidens demonisering av Adolf Hitler och nazismen är Bengt Liljegren, med motiveringen att demonisering, till skillnad från förnuftsbetonat fördömande och debatt, stänger dörrarna för argumentation och en förnuftsbetonad, kontinuerlig diskussion om kontroversiella ämnen.