Idag är Demokratiskt underskott ett ämne av stor relevans i samhället. Sedan dess uppkomst har den fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och intressen. Oavsett om det beror på dess inverkan på populärkulturen, dess inflytande inom det vetenskapliga området eller dess betydelse i vardagen, har Demokratiskt underskott blivit ett ämne som inte går obemärkt förbi. Under åren har det genererat debatter, forskning och framsteg som har förändrat hur vi förstår världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Demokratiskt underskott, dess utveckling över tid, dess betydelse idag och dess möjliga inflytande i framtiden.
Med demokratiskt underskott,[1] menas en brist på demokrati. Vanligen avses länder utan fria val men ibland också förhållanden i länder med parlamentarisk, formell, indirekt och representativ demokrati. Uttrycket kan också syfta på en allmän, vardaglig känsla av maktlöshet och brist på inflytande. Med skendemokrati menas ett odemokratiskt system med demokratisk ytbeläggning.