I dagens värld är Debora (profet) ett ämne som har fått stor aktualitet och genererat intensiv debatt inom olika områden. Sedan dess uppkomst har Debora (profet) fångat uppmärksamheten hos akademiker, yrkesverksamma och allmänheten, genererat motstridiga åsikter och väckt djupa reflektioner över dess påverkan på samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Debora (profet) och analysera dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Från dess ursprung till dess konsekvenser kommer vi att fördjupa oss i en djupgående analys som gör att vi bättre kan förstå detta fenomen och dess konsekvenser för framtiden.
Debora är en biblisk person som omtalas i Domarbokens fjärde och femte kapitel. Hon var av Efraims stam och var den enda kvinna som innehade ämbetet som domare (shofetim) i Israel. Hon var också profet, samt ledde israelitiska stammar mot kananéerna cirka 1150 f.Kr. Hon är den enda av domarna i Domarboken att också kallas profet, en egenskap hon delar med stora individer före henne såsom Mose och Samuel.
Texten i Domarboken kan tolkas som att Debora var gift med en man vid namn Lappidot. Men texten kan också tolkas som att Debora var ogift och var en eldig och orädd kvinna, en tolkning som många exegeter förespråkar idag.
Det femte kapitlet i Domarboken kallas Deborasången eller Deboras segersång. Enligt Domarboken sjöngs den av henne och Barak. Deborasången anses vara Gamla testamentets äldsta text.