I dagens värld är De Telegraaf ett ämne av stor relevans och debatt. Med teknologins framsteg och globaliseringen har De Telegraaf blivit en nyckelfaktor i vårt samhälle, som påverkar olika aspekter av det dagliga livet. Från ekonomi till politik har De Telegraaf genererat diskussioner och reflektioner inom alla områden. Det är därför det är viktigt att noggrant analysera detta fenomen, förstå dess implikationer och söka lösningar på de utmaningar det ger. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på De Telegraaf, från dess ursprung till dess inverkan idag, med syftet att erbjuda en komplett och berikande översikt av detta mycket relevanta ämne.
De Telegraaf | |
De Telegraaf den 5 augusti 2009. | |
Publikationstyp | Dagstidning |
---|---|
Grundad | 1 januari 1893 |
Område | ![]() |
Land | Nederländerna och Konungariket Nederländerna ![]() |
Huvudkontor | Amsterdam |
Chefredaktör | Paul Jansen |
Språk | Nederländska |
Upplaga | 450 000 (2014) |
Förlag | Telegraaf Media Groep och Uitgeversmaatschappij De Telegraaf ![]() |
Huvudägare | Telegraaf Media Groep |
Webbplats | www.telegraaf.nl |
De Telegraaf är en nederländsk dagstidning, grundad 1893.[1] Den är landets största dagstidning, tidigare med en upplaga på cirka 800 000 exemplar.[1] Den försålda upplagan har dock går ner på senare år och var 2014 minst 450 000 exemplar per utgivningsdag. Av totalupplagan är 100 000 gratisexemplar. Tidningen utges i Amsterdam.
De Telegraaf har utkommit sedan år 1893. Tidningen var dock förbjuden 1945–1949, därför att den ansågs ha varit alltför protysk under Tysklands ockupation av Nederländerna under andra världskriget.
Nedanstående upplageutveckling är enligt HOI, Institut voor Media Auditing. Inom parentes noteras en alternativ notering, enligt statista.com.[2]