Idag är Danmarks demografi ett ämne av stor relevans och intresse för samhället. Sedan dess ursprung har Danmarks demografi fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen, och genererat debatter, diskussioner och reflektioner om dess betydelse och inverkan på våra liv. Oavsett om det beror på dess inverkan på kultur, teknik, politik eller något annat område, har Danmarks demografi lyckats placera sig i centrum för media och social uppmärksamhet och blivit en grundläggande del i konstruktionen av vår nutid och framtid. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt på Danmarks demografi, analysera dess utveckling, dess implikationer och dess innebörd idag.
Danmark demografi övervakas av statistikmyndigheten Danmarks Statistik. År 2020 var Danmarks befolkning 5 822 863, vilket gör landet till det mest tätbefolkade landet i Norden, av invånarna bor omkring en fjärdedel i Huvudstadsregionen, där Storköpenhamn och dess förstäder ingår. Danmark har till stora delar urbaniserats, i dag bor över 80 procent av invånarna i städer.
Danskarna är ett homogent folk, och nästan hela befolkningen talar danska och tillhör den evangelisklutherska kyrkan (folkkyrkan). Prästen och psalmdiktaren Grundtvig inledde på 1800-talet en nationell och religiös väckelse, en "glad kristendom". Han var en framstående folkbildare och upphovsman till folkhögskolan, som fått stor betydelse i de nordiska länderna.
Landet har ett flertal minoritetsgrupper, däribland inuiterna från Grönland. I Sydjylland finns en tyskspråkig minoritet (cirka 20 000). Jämfört med andra länder i Västeuropa är Danmark trots en betydande invandring under de senaste decennierna ännu relativt homogent. På Färöarna och Grönland är de egna modersmålen huvudspråk.[2]
