Idag är Dagsböter ett ämne av stor relevans i vårt samhälle. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Dagsböter skapat stort intresse bland experter och allmänheten. Dess inflytande har märkts i olika aspekter av vårt dagliga liv, från politik till ekonomi, inklusive kultur och teknik. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Dagsböter, från dess historiska betydelse till dess roll i den samtida världen. Dessutom kommer vi att analysera de olika perspektiv som finns kring Dagsböter, med syfte att bättre förstå dess omfattning och innebörd i dagens samhälle.
Dagsböter (plural av dagsbot) är en form av böter där antalet dagsböter beror på brottets straffsats och svårighet eller straffvärde, och varje dagsbots storlek på den dömdes inkomst. Dagsböter utdöms bland annat i Sverige, Finland, Danmark, Tyskland, Österrike, Liechtenstein och Kroatien. Detta skiljer sig från penningböter som uppgår till ett fast belopp.
Dagsböter utdöms vid lindriga brott som dock bedöms grövre än t.ex. fortkörning.
Dagsboten består av två delar: antal dagsböter och bötesbeloppet(dagsbot), till exempel 50 dagsböter à 70 kr blir 3 500 kr i böter. Antalet dagsböter bestäms av hur grovt brottet anses vara till som lägst 30 och maximalt 150.
Varje dagsbot fastställs till ett visst belopp mellan 50 och 1 000 kronor. Bötesbeloppet bestäms av personens inkomst. Två personer kan alltså dömas för likadana brott, få samma antal dagsböter, men olika bötesbelopp eftersom de har olika inkomster. Bötesbeloppet är inte fastställt i lag, men beräkningen följer givna riktlinjer. Lägsta bötesbelopp är 750 kr.