I dagens värld spelar Daglig verksamhet en grundläggande roll i olika aspekter av det dagliga livet. Vare sig det gäller den personliga, sociala eller arbetssfären har Daglig verksamhet blivit ett relevant ämne som förtjänar att analyseras och diskuteras. I takt med att samhället utvecklas är Daglig verksamhet positionerat som ett nyckelelement som påverkar våra beslut, åsikter och livsstil. Därför är det viktigt att fördjupa sig djupare i de olika aspekter som Daglig verksamhet täcker, att förstå dess inverkan och omfattning i det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att undersöka vikten av Daglig verksamhet och hur det har blivit ett ämne av intresse för så många människor idag.
Daglig verksamhet är i Sverige en LSS-berättigad dagtidssysselsättning, främst för personer som har en intellektuell funktionsnedsättning men även för personer med autism eller autismliknande tillstånd och personer som fått en betydande och bestående hjärnskada, och på grund av detta inte kan yrkesarbeta.
Daglig verksamhet finns till för att ge personen något intressant och meningsfullt att göra under dagtid. Den dagliga verksamheten ska även bidra till den personliga utvecklingen och främja delaktighet i samhället.
Enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, har vissa personer rätt till daglig verksamhet. Rätt till daglig sysselsättning söker man via kommunen och detta görs enligt socialtjänstlagen.
Daglig verksamhet kan ha olika inriktningar:
Personer som deltar i den dagliga verksamheten får i många kommuner en mindre ersättning, så kallad habiliteringsersättning eller flitpeng. Ersättningen betalas ut med helt eller halvt belopp beroende på antal timmar vid den dagliga verksamheten. Ersättningen är undantagen från skatteplikt och räknas inte som inkomst. Ersättningsnivåerna varierar mellan kommunerna.
Daglig verksamhet inriktar sig framför allt till personer mellan 20 och 65 år. Om en person väljer att stanna kvar efter 65 års ålder ges dock ingen habiliteringsersättning.