I det breda spektrumet av Dag Prawitz finns en mängd olika ämnen, förhållningssätt och perspektiv. Oavsett om det handlar om att utforska en historisk persons liv och arbete, analysera aktuella utmaningar i ett visst område eller reflektera över effekterna av ett betydande datum, inbjuder Dag Prawitz oss att fördjupa oss i ett universum av möjligheter. Genom den här artikeln kommer vi att ge oss ut på en fascinerande resa som gör att vi kan upptäcka, lära oss och reflektera över Dag Prawitz ur olika perspektiv.
Dag Prawitz | |
Född | 1936[1][2][3] Stockholm |
---|---|
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Stockholms universitet[4] ![]() |
Sysselsättning | Matematiker, filosof, universitetslärare[5] |
Arbetsgivare | Stockholms universitet |
Redigera Wikidata |
Dag Hjalmar Prawitz, född 16 maj 1936 i Sofia församling i Stockholm, är professor emeritus i teoretisk filosofi.
Prawitz disputerade 1965 på avhandlingen Natural Deduction. A Proof-Theoretical Study. År 1971 blev han professor i Oslo och 1976 professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. [6] Prawitz har särskilt inriktat sig på logik inom bevisteorin och ligger i sin syn på logiken nära Michael Dummett. Han är medlem av Kungliga Vetenskapsakademien.
Kungliga Vitterhetsakademien tilldelade 2015 Prawitz Ann-Kersti och Carl-Hakon Swensons pris på 600 000 kronor för att han "i sin forskargärning gett flera grundläggande och ofta avgörande bidrag till bevisteorins utveckling och filosofiska tolkning".
Han är son till byråchefen Håkan Prawitz och bror till skådespelaren Elsa Prawitz samt sonson till rektor Johan Prawitz.