I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Dachauskolan. Vi kommer att utforska dess ursprung, dess utveckling över tid och dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. Dachauskolan har varit föremål för studier och debatt i många år, och dess relevans är fortfarande uppenbar i dagens värld. Genom denna artikel vill vi belysa Dachauskolan, analysera dess betydelse och inflytande i dagens samhälle. Följ med oss på denna resa för att upptäcka mer om Dachauskolan och dess roll i den samtida världen.
Dachauskolan var en konstnärskoloni under 1890-talet och början av 1900-talet i Dachau utanför München. Bland dess företrädare fanns Ludvig Dill, Adolf Hölzel och Artur Langhammer, vilka anslöt sig 1897.
Dachau var nu känd i hela Tyskland som en konstkoloni. Det kom efter hand många andra välkända konstnärer till Dachau, såsom Max Liebermann, Lovis Corinth, Max Slevogt, Ludwig von Herterich, Hermann Linde, Anton Stadler, Paul Baum, och som student till Adolf Hölzel Emil Nolde. I en andra "våg" av berörda konstnärer kom ytterligare från 1900 August von Brandis, Hermann Stockmann, Ignatius Taschner, Hans von Hayek, Carl Thiemann, August Pfaltz, Paula Wimmer och Walther Klemm.
Gruppen ägnade sig framför allt åt ett dekorativt stämningsmåleri i dova färger och stora samlade former med motiv från landskapet kring Dachau.
Vid den målarskola som Hölzel drev i Dachau fanns flera svenskar, bland andra Axel Törneman, Tora Vega Holmström och Ernst Norlind.
Norbert Göttler: Dachauer Künstlerkolonie i Historisches Lexikon Bayerns