Dödisgrop

I dagens värld är Dödisgrop ett ämne som har fått stor relevans och uppmärksamhet inom olika områden, vare sig det är på den personliga, sociala, ekonomiska eller politiska sfären. Dess inverkan har genererat olika åsikter och ståndpunkter, vilket gör det till ett ämne för ständig debatt. Dessutom har Dödisgrop väckt intresse hos experter och specialister, som har ägnat tid och kraft åt dess studier och analys. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna som Dödisgrop presenterar, för att förstå dess betydelse och relevans idag.

Dödissjö Isunngua, Grönland
Kärsö gårds damm i en dödisgrop
Sjön Getryggen, Södermanland

Dödisgrop (eller dödishåla) är ett geologiskt och topografiskt fenomen som uppstått där en stor bit av en glaciär blivit liggande och omgivits av sediment som kommer med vattnet från glaciären, som drar sig tillbaka. När sedimentet först stelnar kring "isbiten" och denna senare smälter bort efterlämnar den den håla som utgör dödisgropen.

Beskrivning

Ofta finns dödisgropen i en dal eller inklämd mellan högläntare områden. På sänkans botten finns en myr eller sankmark, men även öppet vatten förekommer. Den kvarblivna inlandsisen har ofta format sänkan så att den bildar en plan botten med skarpa, nästan lodräta kanter. Dödisgropens storlek är oftast inte mer än några hundratal meter i diameter. Den största dödisgropen i Kanada har en area av 160 hektar.

Större dödisgropar i Sverige

Dödisgropar finns i hela Sverige utom Öland och Gotland. Många är fyllda med vatten, några få är torra. Exempel på dödisgropar:

Se även

Källor