Dårkista

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Dårkista, ett ämne som har fångat intresset hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Från dess inverkan på det moderna samhället till dess historiska rötter har Dårkista satt en betydande prägel på världen omkring oss. Genom detaljerad analys och innovativa perspektiv kommer vi att upptäcka de många aspekterna av Dårkista och dess inflytande på olika områden i det dagliga livet. Från dess inverkan på populärkulturen till dess betydelse i den globala ekonomin är Dårkista ett ämne som förtjänar att utforskas på djupet. Följ med oss ​​på denna upptäcktsresa när vi reder ut Dårkistas mysterier och underverk.

En dårkista var från början en bur eller en cell för «galningar» och «obotliga sinnessjuka». Den här dårkistan är från sinnessjukhuset Bethlem Royal Hospital i London.

En dårkista var i äldre tid namn på en burliknande kista med ribbor istället för lock i vilken mycket våldsamma, svårt mentalsjuka människor förvarades då inget alternativ fanns. Begreppet fick allteftersom ett vidare begrepp och avsåg från 1600-talet också tukthus och ibland även fattighus. Senare avsågs med ”dårkista” en större anläggning för flera patienter och var föregångare till 1800-talets sinnessjukhus och vår tids psykiatriska institutioner. Dårkista som begrepp har existerat sedan åtminstone medeltiden.

I vardagligt svenskt språkbruk kan "dårkista" användas synonymt, särskilt i nedsättande syfte till mentalsjukhus.

Källor/Referenser

  1. ^ ”Dårkista”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. https://fho.sls.fi/uppslagsord/6891/darkista/. Läst 10 maj 2021. 
  2. ^ Norstedts svenska synonymordbok. Stockholm: Norstedts. 2009. sid. 450. ISBN 978-91-1-302285-7