I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Cornelis van Haarlem på olika aspekter av dagens samhälle. Från dess inflytande på det kulturella området till dess påverkan på den globala ekonomin har Cornelis van Haarlem blivit ett ämne av stor relevans idag. På dessa sidor kommer vi att analysera de olika perspektiven som finns på Cornelis van Haarlem, samt vilka utmaningar och möjligheter det innebär för framtiden. Genom ett multidisciplinärt tillvägagångssätt strävar vi efter att erbjuda en heltäckande bild av Cornelis van Haarlem och dess roll i den moderna världen.
Cornelis van Haarlem | |
![]() Självporträtt (ca 1588–1590) | |
Födelsenamn | Cornelis Corneliszoon van Haarlem |
---|---|
Född | 1562 Haarlem, Grevskapet Holland |
Död | 11 november 1638 (75–76 år)![]() |
Begravningsplats | Sankt Bavo-kyrkan |
Konstnärskap | |
Rörelse | Manierism |
Redigera Wikidata (för vissa parametrar) |
Cornelis Corneliszoon van Haarlem, född 1562, död 11 november 1638, var en holländsk målare.
Van Haarlem anslöt sig till den romaniserande skolan och upprättade i Haarlem tillsammans med Karel van Mander d.ä. och Hendrick Goltzius en akademi med antik- och aktstudier. Van Haarlem var tydligt influerad av manierismen.
Av hans verk finns Venus och Adonis, Tiden och människorna samt Allegori över livets korthet på Nationalmuseum[1] i Stockholm. Av den senare finns även en replik på Kunstmuseet[2] i Köpenhamn och han är även representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[3].