Conrad Mardefelt

I följande artikel kommer vi att undersöka i detalj hur Conrad Mardefelt påverkar dagens samhälle. Sedan dess framträdande har Conrad Mardefelt skapat kontroverser och debatter, och lockat till sig uppmärksamhet från experter och människor i alla åldrar och intressen. Under åren har Conrad Mardefelt visat sig ha en betydande inverkan på olika aspekter av vardagen, från hur vi kommunicerar till hur vi konsumerar information. I den här artikeln kommer vi att diskutera hur Conrad Mardefelt har format vår kultur, påverkat våra beslut och utmanat våra uppfattningar, samt de möjliga framtida konsekvenserna av dess närvaro i vårt samhälle.

Conrad Mardefelt
Yrke Militär
Militärtjänst
I tjänst för Sverige Sverige
Tjänstetid 1628–1683
Slag/krig Trettioåriga kriget

Skånska kriget

Personfakta
Född Cirka 1610
Stockholm, Sverige
Död 21 maj 1688
Siedenbrünzow, Brandenburg
Släkt
Frälse- eller adelsätt Marderfelt
Far Johan von Massberg
Mor Catharina Gese
Barn Arvid Axel Mardefelt

Conrad Mardefelt, även Marderfelt, fram till det att han adlades 1646 Conrad von Massberg, född cirka 1610 i Stockholm, död 21 maj 1688 i Siedenbrünzow, Brandenburg, var en svensk militär, guvernör, fältmarskalk och friherre.

Biografi

Conrad Mardefelt var son till tyska immigranter. Hans militära banna inleddes 1628 när han blev volontär vid den svenska armén i Preussen under det pågående kriget med Polen-Litauen. Han blev ingenjör vid huvudarmén 1634 och han var två år senare med i slaget vid Wittstock, över vilket han ritade en plan. Senare arbetade han under Lennert Torstenson där han bland annat ritade en plan över slaget vid Jankov. Till följd av sin skicklighet som ingenjör blev han den 20 januari 1646 adlad under namnet Mardefelt[1] och samma år blev han även generalinspektör över alla fästningar i Pommern, Mecklenburg och Westfalen samt kommendant i Demmin[1]. Det var i Demmin som han under fem års tid var lärare i fortifikation åt Erik Dahlbergh. Efter trettioåriga krigets slut blev han generalingenjör över alla svenska fästningar söder om Östersjön. Efter att krig utbrutit mellan Sverige och Polen-Litauen 1655 värvade Mardefelt i Pommern ett eget infanteriregemente och följde sedan huvudarmén som generalkvartermästare. Senare under kriget blev han även kommendant i Thorn och Elbing samt guvernör i Wismar. Efter att krig utbrutit med Brandenburg 1675 blev Mardefelt utsedd till fältmarskalk och han var under kriget närmsta man till Carl Gustav Wrangel samt förde befäl över armén i hans frånvaro. Under vintern 1675–1676 försökte han erövra Wolgast, dock utan framgång. Under belägringen förlorade han även en son. Han återvände därefter till Sverige och upphöjdes till friherre efter vilket han användes till befästningsarbeten fram till krigsslutet. Efter det genomförde han tillsammans med Claes Rålamb en undersökning över tillståndet i de tyska provinserna och han drog sig sedan tillbaka till sina egendomar i Pommern efter att detta blivit slutfört 1683.

Se även

Referenser

  • Åberg, Alf (1985-1987) Svenskt biografiskt lexikon
  • Hofberg, Herman (1906). Svenskt biografiskt handlexikon
  • Palmblad, Vilhelm Fredrik (1843). Biographiskt Lexicon öfver namnkunnige svenska män

Noter

  1. ^ Englund, Peter (1993). Ofredsår: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt. Atlantis. sid. 433. ISBN 978-91-7486-067-2. Läst 4 december 2023