I världen av Cimbrer finns det oändliga intressanta och relevanta aspekter som förtjänar att utforskas. Från sitt ursprung till sina senaste innovationer har Cimbrer väckt mångas nyfikenhet och intresse och blivit ett oundvikligt samtalsämne inom olika områden. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess påverkan på populärkulturen, fortsätter Cimbrer att vara ett ämne för ständig debatt och reflektion. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna av Cimbrer och analysera dess betydelse i det aktuella sammanhanget.
Cimbrer, eller kimbrer, var ett talrikt och mäktigt germanskt folk vars hemland av antika författare förläggs till Cimbriska halvön, det vill säga till det som i dag är Jylland (jämför Himmerland[1]).
Mot slutet av andra århundradet f. Kr. utvandrade större delen av folket med kvinnor och barn för att i sydligare trakter söka sig nya bostäder. När de 113 f. Kr. visade sig i Noricum, nuvarande Steiermark och Kärnten i Österrike, drog de sig på romersk uppmaning tillbaka men blev vid Noreia försåtligt överfallna av romarna, vilka emellertid led ett blodigt nederlag.
Vägen till Italien stod nu öppen, men cimbrerna vände sig mot Gallien. Där slog de 109 f. Kr. i grund en romersk här. Först sedan ytterligare några romerska härar besegrats, bland annat vid Arausio (Orange, Sydfrankrike) 105 f.Kr., tågade cimbrerna in i Italien.
Slutligen besegrades cimbrerna och deras kung, Boiorix, av den romerske fältherren Marius vid Vercellae (Vercelli, Norditalien) 101 f.Kr.[2] Därmed var denna folkstam förintad.
Cimbrerna har flera gånger sagts ha ursprung och samband med nordligaste Jylland – alternativt Himmerland. Kopplingarna till Himmerland har inte bekräftats av genetiska jämförelser mellan ättlingar på Jylland och i norra Italien.[1]