Chudzjand
I dagens artikel ska vi prata om Chudzjand, ett ämne som varit föremål för intresse och debatt länge. Chudzjand är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både experter och icke-experter, på grund av dess relevans i vårt nuvarande samhälle. Oavsett om det påverkar hälsa, ekonomi, politik eller något annat område, har Chudzjand visat sig vara ett ämne värt att utforska och analysera. I den här artikeln kommer vi att dyka ner i de olika aspekterna som gör Chudzjand till ett ämne värt att studera, och försöka belysa dess implikationer och framtidsutsikter. Följ med oss på denna resa för att upptäcka mer om Chudzjand och dess relevans i dagens värld.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Chudzjand (även Khudzjand eller Chodzjent), Хуҷанд på tadzjikiska och Xo'jand på uzbekiska, är den näst största staden i Tadzjikistan, belägen i Ferganadalen i den nordligaste delen av landet vid floden Syr-Darja, med cirka 165 000 invånare (förutom tadzjiker även många uzbeker). Chudzjand är huvudort i den tadzjikiska provinsen Sughd. Det är en viktig ort med många industrier.
Staden är mycket gammal och har rötter i den garnisonsstad, Alexandria Eschate ("det avlägsnaste Alexandria"), som Alexander den store anlade år 329 f.Kr. på platsen för den största av de sju akemenidiska fästningar som han erövrat i regionen. Staden var ett viktigt handelscentrum och kontrollerade vägen till den bördiga Ferganadalen från väster. Som en del av Sovjetunionen var staden först (från 1924) en del av Uzbekiska SSR men år 1929 blev den en del av Tadzjikiska SSR. Staden hette Leninabad mellan 1936 och 1991. Chudzjand klarade sig, tack vare sitt skyddade läge, nästan helt undan striderna under inbördeskriget i Tadzjikistan 1992-1997.