Christian Gottfried Ehrenberg

I dagens artikel kommer vi att utforska den fascinerande världen av Christian Gottfried Ehrenberg, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både experter och hobbyister. Från sitt ursprung till dess inverkan på det samtida samhället har Christian Gottfried Ehrenberg spelat en grundläggande roll i olika aspekter av det dagliga livet. Genom detaljerad och insiktsfull analys kommer vi att försöka reda ut dess många aspekter och förstå vilken betydelse Christian Gottfried Ehrenberg har i dagens värld. Förbered dig på att ge dig ut på en upptäcktsresa när vi gräver ner i de mysterier och under som Christian Gottfried Ehrenberg har att erbjuda.

Christian Gottfried Ehrenberg
Född19 april 1795[1][2][3]
Delitzsch[4], Tyskland
Död27 juni 1876[1][2][3] (81 år)
Berlin[5]
BegravdSt. Marien- und St. Nikolai-Friedhof I
Medborgare iKonungariket Preussen
Utbildad vidHumboldt-Universität zu Berlin
Leipzigs universitet
Landesschule Pforta
SysselsättningBiolog, algolog, anatom, ornitolog, läkare[6], upptäcktsresande, mikrobiolog[6], entomolog, universitetslärare, paleontolog, mykolog, zoolog, botaniker, naturvetare, ekolog[6]
ArbetsgivareFriedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin
BarnClara Ehrenberg (f. 1838)[7]
Utmärkelser
Utländsk ledamot av Royal Society (1837)[8]
Wollastonmedaljen (1839)[9]
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1853)
Leeuwenhoek-medaljen (1877)
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Redigera Wikidata

Christian Gottfried Ehrenberg, född 19 april 1795 i Delitzsch, död 27 juni 1876 i Berlin, var en tysk naturforskare.

Ehrenberg gjorde vidsträckta resor, bland annat med Friedrich Wilhelm Hemprich till Egypten och med Alexander von Humboldt till Altaj. Han blev professor i medicin i Berlin 1839 och blev berömd främst för sina studier över hödjuren. Hans viktigaste arbete på detta område är Die Infusionsthierchen als vollkommene Organismen (1838, med utmärkta illustrationer).

Han författade vidare Mikrogeologie (1854 och 1856), i vilken han försöker visa de mikroskopiska organismernas stora betydelse för jord- och stenlagrens bildning och genom vilket han grundlade den mikroskopiska paleontologin. Av hans övriga skrifter behandlar några hödjuren, medan andra är resultat av hans resor. Han blev ledamot av svenska Vetenskapsakademien 1836 och tilldelades Wollastonmedaljen 1839.

Auktorsnamnet Ehrenb. kan användas för Christian Gottfried Ehrenberg i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Övriga skrifter i urval

  • Naturgeschichtliche Reisen durch Nord-Afrika und West-Asien (1828)
  • Symbolæ physicæ (1828-45)
  • Die Korallenthiere des Rothen Meeres (1833-34)
  • Das Leuchten des Meeres (1834)
  • Passat-, Staub- und Blutregen (1847)

Källor

Noter

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6ck0fmj, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00235880030866.
  3. ^ Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 19290.
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.
  6. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: nlk20000084900, läst: 15 december 2022.
  7. ^ läs online, ca1-tls.edcdn.com , läst: 11 augusti 2018.
  8. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 109, läs online.
  9. ^ läs online, www.geolsoc.org.uk , läst: 21 december 2020.