Idag är Christian Bohr ett ämne av stor relevans och intresse i samhället. Under lång tid har Christian Bohr varit föremål för studier och debatt inom olika områden och discipliner. Dess betydelse ligger i dess direkta inverkan på människors dagliga liv, såväl som dess inflytande på politiska, kulturella, ekonomiska och sociala sfärer. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv relaterade till Christian Bohr, och analysera dess utveckling över tid och dess relevans idag. Dessutom kommer vi att reflektera över möjliga utmaningar och möjligheter som Christian Bohr ger i det aktuella sammanhanget. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att försöka ge en heltäckande bild av Christian Bohr och dess betydelse i det samtida samhället.
Christian Bohr | |
![]() | |
Född | 14 februari 1855 Köpenhamn |
---|---|
Död | 3 februari 1911 (55 år) Köpenhamn |
Begravd | Assistens Kirkegård |
Medborgare i | Konungariket Danmark |
Utbildad vid | Köpenhamns universitet Leipzigs universitet ![]() |
Sysselsättning | Läkare, universitetslärare, biolog, fysiker, apotekare, fysiolog |
Befattning | |
Rektor (1905–1906) | |
Arbetsgivare | Köpenhamns universitet |
Maka | Ellen Bohr |
Barn | Niels Bohr (f. 1885) Harald Bohr (f. 1887) |
Föräldrar | Henrik Georg Christian Bohr |
Redigera Wikidata |
Christian Harald Lauritz Peder Emil Bohr, född den 14 mars 1855 i Köpenhamn, död där den 3 februari 1911, var en dansk fysiolog, far till Niels Bohr och Harald Bohr.
Bohr blev medicine doktor vid Köpenhamns universitet 1880 och lektor i fysiologi 1886 och professor 1890. Bohrs forskningar gällde främst blodet och andningens fysiologi med avhandlingar om hemoglobinets syrgas- och kolsyrebindande förmåga, över dessa gasers tryckförhållande i blodet samt över gasutbytet i lungorna. Hans forskning var på sin tid banbrytande. Han har givit namn åt Bohreffekten.
|