Charles Bonnet

I den här artikeln kommer vi att undersöka frågan om Charles Bonnet mer på djupet och analysera dess ursprung, återverkningar och möjliga lösningar. Charles Bonnet har varit föremål för debatt och kontroverser de senaste åren och det är viktigt att granska det ur olika perspektiv för att förstå dess omfattning och inverkan på dagens samhälle. Genom forskning och analys kommer vi att försöka belysa detta ämne och ge en mer fullständig bild av dess implikationer. Dessutom kommer vi att undersöka hur Charles Bonnet har utvecklats över tiden och de möjliga konsekvenser det har för framtiden. Den här artikeln är avsedd att vara en omfattande guide för att förstå Charles Bonnet i alla dess dimensioner och att främja en informerad debatt om dess relevans idag.

Charles Bonnet
Född13 mars 1720
Genève
Död20 maj 1793 (73 år)
Genthod ​eller ​Genève
BegravdParc des Bastions
Medborgare iRepubliken Genève
SysselsättningZoolog, entomolog, filosof, författare, botaniker
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

Charles Bonnet, född 13 mars 1720 i Genève, död 20 maj 1793 i Genthod, var en schweizisk naturforskare och filosof, som bland annat upptäckte partenogenes (reproduktion utan befruktning).

Bonnet var döv sedan tidig ålder. Senare i livet led han också av sviktande syn och fick använda sig av assistenter för att genomföra sin forskning.

Biografi

Bonnet föddes i Genève, son till Pierre Bonnet och Anne-Marie Lullin de Châteauvieux. Familjen kom ursprungligen från Frankrike, men hade tvingats fly till Genève under den religiösa förföljelsen av protestanter på 1500-talet. Vid sju års ålder tappade han hörseln, vilket ledde till att hans föräldrar arrangerade att han fick en privatlärare.

Bonnet var gift med en dam i familjen De la Rive. De fick inga barn, men Madame Bonnets brorson, den kände fysikern Horace-Bénédict de Saussure, uppfostrades som deras son.

1742 blev Bonnet juris doktor, men han ägnade sig även åt naturvetenskapliga studier och blev redan samma år korresponderande ledamot av franska Vetenskapsakademien och av Royal Society samt 1753 av svenska Vetenskapsakademien. År 1757 blev han ledamot av Göttingens vetenskapsakademi, 1763 utländsk ledamot av bayerska vetenskapsakademien och 1764 ledamot av Leopoldina. År 1764 blev Bonnet även hedersledamot av ryska vetenskapsakademien, 1769 ledamot av danska vetenskapsakademien och 1786 utländsk ledamot av preussiska vetenskapsakademien.

De sista tjugofem åren av sitt liv tillbringade han i stillhet på landet, i Genthod, nära Genève, där han dog efter en lång och smärtsam sjukdom den 20 maj 1793.

Arbete

Även om Bonnet var advokat till yrket, var hans favoritsysselsättning naturvetenskap. Till en början koncentrerade han sig på entomologi, alltså vetenskapen om insekter. Hans första publicerade verk är från 1745, med titeln Traité d'insectologie.

Bonnet inriktade sig senare på filosofi, särskilt religionsfilosofi, och intog en rent empiristisk ståndpunkt. I likhet med John Locke och Étienne Bonnot de Condillac härledde han alla föreställningar ur de sinnliga förnimmelserna, vilka han ansåg uppstå genom hjärnfibrernas oscillation. Sammanhanget mellan hjärnan och själen förblir, enligt honom, för alltid en hemlighet. På grund av att själen, fastän själv immateriell, inte klarar av att tänka om den inte är förenad med en kropp, så kan den inte heller fortleva utan förening med en sådan, även om denna kan vara hur subtil som helst. Om arten av denna fortvaro kan man dock inte göra sig någon föreställning i detta livet.

1769 beskrev han ett tillstånd som 1967 kom att kallas Charles Bonnets syndrom.

Bibliografi (i urval)

  • Traité d'insectologie (1745)
  • Recherches sur l'usage des feuilles dans les plantes (1754)
  • Essai de psychologie, ou considérations sur les opérations de l'âme (1755)
  • Essai analytique sur les facultés de l'âme (1759, tredje upplagan 1775)
  • Contemplation de la nature (1764)
  • Idées sur l'état futur des êtres vivants, ou palingénésie philosophique (1769)
  • Œuvres d'histoire naturelle et de philosophie (1779-83)

Referenser

Noter

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6qv44zp, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Internet Philosophy Ontology project, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 8683.
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бонне Шарль”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
  5. ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00112020030866.
  6. ^ Bruno Delmas & Rémi Mathis (red.), Annuaire prosopographique : la France savante, CTHS person-ID: 117632, läst: 9 oktober 2017.
  7. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.
  8. ^ HDS-ID: 015877.
  9. ^ Histoire et Guide des cimetières genevois, Éditions Slatkine, 30 oktober 2009, s. 502, ISBN 978-2-8321-0372-2.
  10. ^ ”Charles Bonnet | Biography, Syndrome, & Parthenogenesis” (på engelska). Britannica. https://www.britannica.com/biography/Charles-Bonnet. Läst 11 mars 2022. 
  11. ^ Mol, Stellan; er; ST-läkarestellanmol; Dr, Med; Ögonkliniken, Specialist-Läkare; Båda; universitetssjukhus, Skånes (21 januari 2019). ”Charles Bonnets syndrom: synhallucinationer hos synskadade”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/klinisk-oversikt/2019/01/charles-bonnets-syndrom-synhallucinationer-hos-synskadade/. Läst 11 mars 2022. 
  12. ^ ”Charles Bonnet syndrome” (på engelska). RNIB - See differently. 19 februari 2014. https://www.rnib.org.uk/eye-health/eye-conditions/charles-bonnet-syndrome-cbs. Läst 11 mars 2022. 

Externa länkar

Auktoritetsdata