Idag är Cevennerna ett ämne av stor relevans och intresse i dagens samhälle. Fler och fler människor engagerar sig och oroar sig för Cevennerna, söker information, åsikter och råd om det. I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Cevennerna på djupet, analysera dess olika aspekter och erbjuda ett heltäckande tillvägagångssätt som gör det möjligt för läsare att bättre förstå dess betydelse och konsekvenser. Från dess ursprung till dess genomslag idag är Cevennerna ett ämne som inte lämnar någon oberörd, och genom denna artikel hoppas vi kunna ge en bred och detaljerad vision som hjälper till att berika kunskapen och förståelsen för detta ämne.
Cevennerna (Cévennes) | |
tyska: Cevennen spanska: Cevenas | |
Bergskedja | |
Vy över Cevennerna
| |
Land | ![]() |
---|---|
Departement | Gard, Lozère, Ardèche, Haute-Loire |
Del av | Centralmassivet |
Högsta punkt | Mont Lozère |
- höjdläge | 1 702 m ö.h. |
- koordinater | 44°25′34″N 03°44′21″Ö / 44.42611°N 3.73917°Ö |
Läge i Centralmassivet
|
Cevennerna, franska Cévennes, är en bergskedja i södra Frankrike. Högsta punkten är den utslocknade vulkanen Mont Mézenc (1699 m).
Asteroiden 1333 Cevenola har fått sitt namn efter bergskedjan.
Cevennerna är en del av Centralmassivet. De äldsta strukturerna är ungefär 550 miljoner år gamla. Under mesozoikum hamnade regionen under havsytan och det bildades ett kalkskikt på ovansidan. Under tertiär för cirka 60 miljoner år sedan bildades Alperna och Pyrenéerna vad som medförde sprickor och vulkanism i Cevennerna. Sprickorna har vanligen en nord-sydlig rikning och de fylldes delvis med sediment. För ungefär 2 miljoner år sedan rörde sig bergskedjan igen vad som medförde flera förkastningar.
Vegetationen är varierande på grund av höjdskillader av ungefär 1500 meter mellan bergstoppar och dalgångar. I delar som ligger nära Medelhavet odlas vindruvor, oliver, mandel och olika frukter. Typisk är dessutom oleander, kermesek och stenek. Ofta påträffas vegetationstypen garrigue.