Cellulosanitrat

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Cellulosanitrat, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Från sitt ursprung till dess genomslag idag har Cellulosanitrat satt en outplånlig prägel på samhället och har genererat oändliga debatter och diskussioner. Längs dessa linjer kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna som gör Cellulosanitrat till ett så relevant och intressant ämne, och analysera dess implikationer inom olika områden och dess inflytande på människors dagliga liv. Utan tvekan är Cellulosanitrat ett ämne som inte lämnar någon oberörd, och vi hoppas att denna utforskning kommer att hjälpa dig att bättre förstå dess betydelse och inverkan på världen omkring oss.

Cellulosanitrat, även kallat nitrocellulosa, är en gemensam beteckning för nitratestrar av cellulosa. De framställs genom förestring av cellulosa med salpetersyra (HNO₃).^[1] Cellulosans monosackarider kan ha en, två eller tre esterbindningar.

Den högnitrerade triestern är explosiv och kallas även bomullskrut. Förr framställdes det ofta av bomull i en blandning av salpetersyra och svavelsyra, men idag är det vanligare att använda träfiber än bomull.^[2]

Cellulosanitratets diester, även kallad pyroxylin, används bland annat som bindemedel i fernissa och lack,^[1] ibland kallad nitrocellulosalack eller nitrolack. Målarfärg med detta bindemedel kallas ibland också nitrocellulosafärg.

Diestern används även för plasten kallad cellulosanitratplast. Blandad med mjukgöraren kamfer ger den celluloid, en transparent termoplast.^[3] Bland annat användes den en tid som fotografisk film, som dock var mycket brandfarlig.^[3]

Se även

• Kollodium

Referenser

1. ^ Cellulosanitrat i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 juni 2021.
2. ^ Bomullskrut i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 juni 2021.
3. ^ Celluloid i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 juni 2021.