I dagens värld har Cecilia von Heijne blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en bred publik. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Cecilia von Heijne tagit en grundläggande roll i våra liv och påverkat olika aspekter av samhälle, kultur och ekonomi. Genom historien har Cecilia von Heijne varit föremål för studier, debatt och kontroverser, genererat motstridiga åsikter och starka känslor. Den här artikeln syftar till att fördjupa sig i världen av Cecilia von Heijne, utforska dess olika dimensioner och erbjuda ett heltäckande perspektiv som låter läsaren förstå dess betydelse och relevans i dagens värld.
| Cecilia von Heijne | |
| Född | 30 januari 1969 (56 år) |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Numismatiker |
| Make | Claes von Heijne[1] |
| Redigera Wikidata | |
Katarina Cecilia von Heijne, född Persson den 30 januari 1969 i Burlövs församling i Skåne, är en svensk numismatiker. Sedan 2019 är hon museichef för Ekonomiska museet – Kungliga Myntkabinettet, inklusive Tumba bruksmuseum.[2]
Cecilia von Heijne är filosofie doktor i arkeologi med inriktning mot numismatik. Hon disputerade vid Stockholms universitet 2004 med avhandlingen Särpräglat: vikingatida och tidigmedeltida myntfynd från Danmark, Skåne, Blekinge och Halland (ca 800-1130). Hon var förste sekreterare i Svenska fornminnesföreningen 2002–2006.[3]
von Heijne var antikvarie vid Kungliga myntkabinettet från 2004 och förste antikvarie från 2012.[4] År 2018 utsågs hon till tillförordnad museichef. I december 2019 blev permanent chef för museet, som under hennes ledning bytte namn till Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettet.[2]
Cecilia von Heijne är gift med pianisten Claes von Heijne.[5]
|