Cashew
I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Cashew på dagens samhälle. Sedan dess uppkomst har Cashew fångat uppmärksamheten hos människor runt om i världen och genererat passionerade och känslomässiga diskussioner. Under åren har Cashew utvecklats och anpassats till förändringar i samhället och påverkat olika aspekter av det dagliga livet. Genom denna analys kommer vi att undersöka vilken roll Cashew har spelat inom kultur, politik, ekonomi och andra områden, samt dess inflytande på hur människor uppfattar världen omkring dem. Med en kritisk och reflekterande blick kommer vi att försöka bättre förstå den påverkan som Cashew har haft och fortsätter att ha på vårt samhälle.
| Cashew | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Kinesträdordningen Sapindales |
| Familj | Sumakväxter Anacardiaceae |
| Släkte | Anacardium |
| Art | Cashew A. occidentale |
| Vetenskapligt namn | |
| § Anacardium occidentale | |
| Auktor | Linné |
Cashew, kasju[1] eller acajou (Anacardium occidentale) är ett träd i familjen sumakväxter. Växten kommer ursprungligen från nordöstra Brasilien där den på portugisiska heter cajueiro (trädet) eller caju (frukten). På svenska kallas trädet också acajouträd eller kasjuträd. Numera är det vanligt att cashew odlas för sin frukt och sina nötter i tropiska områden, där det är varmt och fuktigt.
Vad som ser ut som en frukt i cashewn är en oval eller päronformad falsk frukt. Denna kallas cashewäpple och är som mogen gul och/eller röd och mellan 5 och 11 centimeter lång.[2] Trädets äkta frukt är en njurformad stenfrukt som växer under den falska frukten. Inuti den äkta frukten finns ett enda frö, cashewnöten. Botaniskt sett är det ett frö, men som livsmedel kallas den nöt. Fröet är omgivet av ett dubbelt skal.
Fröet innehåller en etsande olja som måste avlägsnas innan det kan ätas. Oljan bränns bort genom att fröna rostas.[3]
Användning
Cashewnöten (el. kasjunöten) används både som tilltugg och som ingrediens i matlagning. Nöten förekommer ofta i kinesisk och thailändsk mat och i Indien utgör den bas i såser som shahi korma.[4][5] Nötens innehåll av fettsyra domineras av oljesyra följt av linolensyra, palmitinsyra och stearinsyra med låga halter av andra fettsyror.[6] Cashewfruktjuice är populär i Brasilien,[7] och i Goa i Indien är den en ingrediens i alkoholdrycken Feni.[8]
Inom folkmedicin har cashewträdets bark använts för att behandla diarré.[9]
Referenser
- ^ cashewnöt i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 juni 2015.
- ^ ”Cashew Apple”. the New Crop Resource Online Program. 1987. https://hort.purdue.edu/newcrop/morton/cashew_apple.html. Läst 17 februari 2017.
- ^ ”Why Cashews Aren’t Sold In The Shell” (på engelska). Indiana public media. http://indianapublicmedia.org/amomentofscience/why-cashews-arent-sold-in-the-shell/. Läst 17 februari 2017.
- ^ ”Cashew recipes” (på engelska). BBC Food. http://www.bbc.co.uk/food/cashew. Läst 17 februari 2017.
- ^ ”Chicken Shahi Korma”. Pinch of Yum. 15 juli 2014. http://pinchofyum.com/chicken-shahi-korma. Läst 17 februari 2017.
- ^ Loren Cordain. ”Nut Fatty Acid Composition” (på engelska). Arkiverad från originalet den 23 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180523095349/https://thepaleodiet.com/nut-fatty-acid-composition/. Läst 22 maj 2018.
- ^ Igor Utsumi (13 november 2014). ”10 Brazilian Drinks You Should Try And 10 Drinks You Should Avoid” (på engelska). http://thebrazilbusiness.com/article/10-brazilian-drinks-you-should-try-and-10-drinks-you-should-avoid. Läst 17 februari 2017.
- ^ ”About Drink” (på engelska). Kazkar Feni. Arkiverad från originalet den 16 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170116163957/http://www.goafeni.com/aboutdrink.htm. Läst 17 februari 2017.
- ^ ”Medicinal properties of the Cashew tree” (på engelska). Botanical-online. http://www.botanical-online.com/english/cashew_edible_properties.htm. Läst 17 februari 2017.
