I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Carl Marstrander från ett brett och detaljerat perspektiv. Carl Marstrander är ett ämne av stor relevans i dagens samhälle, eftersom det påverkar olika aspekter av det dagliga livet. Utefter dessa linjer kommer vi att utforska de olika aspekterna av Carl Marstrander, analysera dess orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar. Dessutom kommer vi att undersöka vilken roll olika aktörer spelar i relation till Carl Marstrander, samt de etiska och moraliska implikationer det medför. I slutändan syftar denna artikel till att erbjuda en heltäckande bild av Carl Marstrander, med syftet att ge läsaren en djupare och berikande förståelse för detta mycket relevanta ämne.
Carl Johan Sverdrup Marstrander, född 26 november 1883 i Kristiansand, död 23 december 1965 i Oslo, var en norsk lingvist inriktad på keltiska språk.
Marstrander blev student 1902 och reste 1907 med statsstipendium till Irland och anställdes 1908 som stipendiat i jämförande språkvetenskap vid Kristiania universitet. År 1910 utnämndes han till professor i iriska språket och litteraturen vid School of Irish Learning i Dublin. Han var 1913-53 e.o. professor i keltiska språk vid universitetet i Kristiania/Oslo.
Åren 1910-14 var Marstrander medredaktör av tidskriften "Ériu". År 1928 grundlade han Norsk tidsskrift for sprogvidenskap, som han var redaktör för fram till sin död. Han startade Linguistic Survey of Scotland och skrev en rad arbeten både om keltiska och om andra indoeuropeiska språk, bland annat det norska inflytandet på iriska under vikingatiden och om keltiska och norska bosättningar och språk på Isle of Man. År 1919 publicerade han ett arbete om hettitiska, som var en viktig etapp i utforskningen av detta språk. Han gjorde sig även känd genom artiklar om runinskrifter och genom sin teori om runorna och runnamnens ursprung.