Carl Hagman

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Carl Hagman, utforska dess många aspekter och fördjupa oss i dess implikationer i dagens samhälle. Carl Hagman har fångat miljontals människors uppmärksamhet runt om i världen och skapat debatt och reflektion kring dess relevans och inverkan. Utefter dessa linjer kommer vi att analysera dess utveckling över tid, såväl som dess inflytande inom olika områden, från kultur till teknik. Likaså kommer vi att fokusera på de utmaningar och möjligheter som Carl Hagman för närvarande erbjuder, och ta upp dess betydelse i ett globaliserat och ständigt föränderligt sammanhang.

Den här sidan handlar om sångaren och skådespelaren Carl Hagman född 1890 och död 1949. För den äldre sångaren och skådespelaren delvis verksam i Ryssland född 1864 och död 1921 se Carl Hagman (operasångare).
Carl Hagman
Foto på filmis utgiven av Svensk filmindustri
Foto på filmis utgiven av Svensk filmindustri
FöddCarl Arvid Walfrid Hagman
12 oktober 1890
Adolf Fredriks församling, Stockholm, Sverige
Död7 februari 1949 (58 år)
Oscars församling, Stockholm, Sverige
Andra namnQuarl Hagman
Calle Hagman
Aktiva år1907–1949
MakaEmma "Emy" Blomster (Hagman)
(gift 1925–1941; skild)
Britt Torbjörnsson
(gift 1941–1948; hennes död)
SläktingarWictor Hagman (bror)
IMDb SFDb

Calle Hagman under sin "charmörsperiod", här mot Ester Anderson i Folkteaterns höstrevy 1916.

Carl Arvid Walfrid "Calle" Hagman, född 12 oktober 1890 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, död 7 februari 1949 i Oscars församling, Stockholm, var en svensk sångare, komiker och skådespelare.

Biografi

Hagman anställdes efter avslutad skolgång vid Axel Lindblads Opera- och operettsällskap och scendebuterade 1907 med Tiggarstudenten. Han filmdebuterade redan 1908 med ett steppdansnummer. Sedan han 1909 lämnat Axel Lindblads Opera- och operettsällskap var han 1909–1910 anställd hos Sigrid Eklöf-Trobäck och 1910–1911 hos John Liander. Han kom 1911 till Folkteatern i Göteborg där han gjorde charmörroller. 1920 lämnade han Göteborg för Stockholm där han arbetade vid olika teatrar men återvände 1922–1924 till Göteborg innan han återflyttade till Stockholm.

Under 1920- och 1930-talen var han en av de ledande komikerna i Karl Gerhards revyensemble, som i revyn Gullregn där hans trumslagarnummer var ett av revyns bästa. Utöver teater och revyer spelade han även operett och medverkade i ett 50-tal filmroller.

Hagman var gift 1925–1941 med Emma "Emy" Blomster (Hagman). Deras dotter var skådespelaren och sångerskan Britt Hagman. Därefter var han från 1941 gift med Britt Torbjörnsson (1911–1948). Han var bror till skådespelaren Wictor Hagman.

Calle Hagman avled den 7 februari 1949 av en hjärnblödning. Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Filmografi

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1910 Vegesack En sommarnattsdans, eller Balettens triumf på Söder, revy
Algot Sandberg		 Algot Sandberg
Wilhelm Berndtson		 Södra Varietén
1911 Krigarlif, revy
Emil Norlander		 Justus Hagman Kristallsalongen
Pippi, revy
Otto Hellkvist och Oscar Hemberg		 Kristallsalongen
1917 Medverkande Atlanten vid Kristinehamn, revy
Axel Engdahl		 Folkteatern
1919 Medverkande Kaos eller Ta't lätt, revy
Axel Engdahl		 Folkteatern, Göteborg/
Folkteatern, Stockholm
1921 Mercurius Än leva de gamla gudar
Otto Hellkvist		 Svasse Bergqvist Vasateatern
1927 Michael Dibbuk - Mellan tvenne världar
S. Ansky		 Robert Atkins Oscarsteatern
1928 Medverkande Sådan är du, revy
Karl-Ewert		 Folkets hus teater
De Geer
Bokhandlaren Holmberg		 Gustaf III
August Strindberg		 Rune Carlsten Oscarsteatern
Theodor Pettersson, kansliråd Hurra! En pojke!
Franz Arnold och Ernst Bach		 Sigurd Wallén Södra Teatern
Bill, amerikansk tramp Spindeln
Fulton Oursler och Lowell Brentano		 Södra Teatern
1930 Medverkande Stockholm blir Stockholm, revy
Svasse Bergqvist		 Franz Engelke
Adolf Niska		 Vasateatern
1932 Medverkande Tidens ansikten, en femtonöresopera, revy
Karl Gerhard		 Karl Gerhard Vasateatern
1933 Medverkande Oss greker emellan
Karl Gerhard		 Folkteatern
1934 Medverkande Mitt vänliga fönster, revy
Karl Gerhard		 Karl Gerhard Folkteatern
1936 Medverkande Köpmännen i Nordens Venedig, revy
Karl Gerhard		 Gösta Stevens Folkteatern
1937 Medverkande Karl Gerhards vershus, revy
Karl Gerhard		 Folkan
Domaren Axel i sjunde himlen
Paul Morgan, Hans Schütz och Ralph Benatzky		 Max Hansen Vasateatern
1938 Medverkande Sommar och sol över stan, revy
Royal
1942 Andy Hawks Teaterbåten
Jerome Kern och Oscar Hammerstein II		 Leif Amble-Naess Oscarsteatern
1944 Borgmästare Trillebit Serenad
Staffan Tjerneld och Lajos Lajtai		 Leif Amble-Naess Oscarsteatern
1946 Medverkande Ett lysande elände, revy
Karl Gerhard		 Hasse Ekman Oscarsteatern
Mr van Dye Eskapad
Lajos Lajtai och Staffan Tjerneld		 William Mollison Oscarsteatern
1947 Det var en gång...
Holger Drachmann		 Åke Ohberg Skansens friluftsteater
Lorden från gränden
Noel Gay och L. Arthur Rose		 Nils Poppe Södra Teatern

Källor

  1. ^ Axel Engdahls jubileumsalbum 1895-1920 : axplockning ur författarens revyfabrikation. Göteborg: A. Lindgren & söner. 1920. Libris 1651394. https://runeberg.org/eajubileum 
  2. ^ 1890 års män i ord och bild, fil mag John Karlzén, amanuens Nils Olsson, Gustaf Gottschalk, K G Lindeström, Svenska Kulturförlaget 1940 s. 351
  3. ^
  4. ^ ”SCB Utdrag ur dödböcker 1949 - Oscars församling”. Riksarkivet (sok.riksarkivet.se). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0041747_00134. Läst 21 november 2022. 
  5. ^ Hitta graven
  6. ^ ”Sommarrevyerna hålla sitt intåg: Algot Sandbergs revy å Södra varietéen”. Dagens Nyheter: s. 1. 2 juni 1910. http://arkivet.dn.se/tidning/1910-06-02/14393/1. Läst 17 mars 2017. 
  7. ^ ”Namn och nytt”. Dagens Nyheter: s. 7. 16 maj 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-05-16/14733/7. Läst 19 juli 2015. 
  8. ^ Jean q. P. (30 juli 1911). ”Kristallsalongens nya sommarrevy”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1911-07-30/14805/8. Läst 21 april 2024. 
  9. ^ Justillo (30 juli 1911). ”Kristallsalongens nya revy”. Aftonbladet: s. 8. https://tidningar.kb.se/j2vzn4zv4bsmn97/part/1/page/8. Läst 21 april 2024. 
  10. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 maj 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-05-02/117/6. Läst 16 mars 2016. 
  11. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 30 april 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-04-30/114/9. Läst 16 mars 2016. 
  12. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 31 maj 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-05-31/143/7. Läst 22 juli 2015. 
  13. ^ ”Dibbuk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22270&pos=39. Läst 4 juni 2015. 
  14. ^ ”'Sådan är du' på Folkets hus”. Dagens Nyheter: s. 28. 2 januari 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-01-02/s/28. Läst 1 januari 2016. 
  15. ^ ”Gustaf III”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22272&pos=69. Läst 5 juni 2015. 
  16. ^ ”Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 7 september 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-09-07/244/9. Läst 1 januari 2016. 
  17. ^ ”Scen och Film: Nakendansöser, bovar och poliser på Södran i morgon”. Dagens Nyheter: s. 12. 12 oktober 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-10-12/279/12. Läst 1 januari 2016. 
  18. ^ Elin Brandell (7 september 1930). ”Höst- och succèsrevy på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1930-09-07&toPublicationDate=1930-09-07. Läst 29 augusti 2015. 
  19. ^ Erik Nyblom (2 januari 1932). ”Nyårsrevyerna”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-02/1/9. Läst 27 augusti 2015. 
  20. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 128
  21. ^ ”Tilja, Film, Radio”. Svenska Dagbladet: s. 12. 6 maj 1933. https://www.svd.se/arkiv/1933-05-06/12. Läst 4 februari 2017. 
  22. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 19. 18 juni 1934. http://arkivet.dn.se/tidning/1934-06-18/162/19. Läst 4 februari 2017. 
  23. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 119
  24. ^ Erik Nyblom (2 januari 1936). ”Karl-Gerhard i gala”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-02/1/18. Läst 28 december 2015. 
  25. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1936) sid. 127
  26. ^ ”Karl-Gerhard i sitt nya Vershus”. Dagens Nyheter: s. 14. 2 januari 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016. 
  27. ^ Curt Berg (31 december 1937). ”Axel i sjunde himlen”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-12-31/355/9. Läst 27 augusti 2015. 
  28. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1938) sid 117
  29. ^ Jerome (2 juni 1938). ”Varietényheterna: Royalvarietén”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/tidning/1938-06-02/147/15. Läst 4 februari 2017. 
  30. ^ Teaterbåten, programhäfte från Oscarsteatern 1942
  31. ^ Serenad på Oscarsteatern, programblad, 1944
  32. ^ Y.F. (22 september 1944). ”Svensk operett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-09-22/258/6. Läst 2 februari 2016. 
  33. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 20. 28 februari 1946. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-02-28/58/20. Läst 6 februari 2016. 
  34. ^ ”Eskapad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25005&pos=46. Läst 26 juni 2015. 
  35. ^ Gerd Ribbing (26 september 1946). ”Eskapad på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-09-26/262/14. Läst 31 augusti 2015. 
  36. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. sid. 144. Libris 8081302 

Externa länkar

Auktoritetsdata