Carl Friedrich von Ledebour

I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Carl Friedrich von Ledebour, som har väckt stort intresse i dagens samhälle på grund av dess relevans och genomslagskraft inom olika områden. Carl Friedrich von Ledebour är ett ämne som har genererat kontroverser och debatt, samt väckt intresse hos experter och specialister på området. Utefter dessa linjer kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Carl Friedrich von Ledebour, undersöka dess ursprung, evolution, implikationer och möjliga lösningar. Det råder ingen tvekan om att Carl Friedrich von Ledebour representerar ett ämne av stor betydelse i det aktuella sammanhanget, så det är viktigt att fördjupa dess förståelse och analys.

Carl Friedrich von Ledebour
Född8 juli 1786[1]
Stralsund[1], Tyskland
Död4 juli 1851 (64 år)
München
Medborgare iKonungariket Preussen
Utbildad vidGreifswalds universitet
SysselsättningBotaniker[2], mineralog, universitetslärare, zoolog[3]
Befattning
Professor
ArbetsgivareGreifswalds universitet
Dorpats kejserliga universitet (1811–1836)[4]
Redigera Wikidata

Carl (Karl) Friedrich von Ledebour, född 8 juli 1786 i Stralsund, död 4 juli 1851 i München, var en tysk botaniker.

Ledebour var 1811-36 professor i botanik, mineralogi och zoologi i Dorpat. Han företog 1826 en resa i Altaj ända till gränsen av Kina. Bland hans arbeten märkas Flora altaica (fyra band, 1829-34), utarbetad tillsammans med hans reskamrater Carl Anton von Meyer och Aleksandr von Bunge, samt de framstående verken Icones plantarum novarum vel imperfecte cognitarum (fem band, 1829-34) och Flora rossica (fyra band, 1842-53). Ledebour invaldes 1816 som ledamot av Fysiografiska sällskapet i Lund.

Auktorsnamnet Ledeb. kan användas för Carl Friedrich von Ledebour i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Källor

Noter

  1. ^ flera författare, Neue Deutsche Biographie, Historische Kommission bei der Bayerischen Akademie der Wissenschaften, 1953, 10.1163/9789004337862_LGBO_COM_140215, läs online, läst: 13 augusti 2017.
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.
  3. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20221145850, läst: 20 december 2022.
  4. ^ Vladimir Komarov and the authors of “Flora of the USSR”, vol. 13, 1, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2021, s. 24-71, 10.24411/2076-8176-2021-11002.