Carl Anton Rettig
I artikeln nedan kommer vi att fördjupa oss i ämnet Carl Anton Rettig och upptäcka allt du behöver veta om det. Från dess ursprung till dess relevans idag, inklusive dess inverkan i olika sammanhang, kommer den här artikeln att ge dig en fullständig och detaljerad översikt av Carl Anton Rettig. Följ med oss på denna resa där vi kommer att utforska dess implikationer, dess utmaningar och möjliga lösningar som har föreslagits för att ta itu med denna fråga. Utan tvekan inbjuder vi dig att fördjupa dig i denna uttömmande analys som låter dig förstå vikten av Carl Anton Rettig i dagens värld.
| Carl Anton Rettig | |
 | |
| Född | 3 juli 1814[1][2] Gefle församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 7 mars 1896[3][1][2] (81 år) Skogs församling[3][1] |
| Begravd | Hanebo kyrkogård[4] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[5]  |
| Sysselsättning | Bruksägare[6][7], politiker[7], godsägare[7] |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1853–1854)[7][5] Förstakammarledamot, Gävleborgs läns valkrets (1867–1870)[8][7][5] | |
| Politiskt parti | |
| Inget[7] | |
| Maka | Petronella Aurora Westblad (g. 1840–)[7] |
| Barn | Gustaf Rettig (f. 1842)[7] Edward Rettig (f. 1849)[7] Augusta Rettig (f. 1857)[7] |
| Föräldrar | Per Christian Rettig[5][7] |
| Släktingar | Pehr Cerelius Rettig (syskon)[5] Robert Rettig (syskon)[7][5] |
| Redigera Wikidata | |
Carl Anton Rettig (i riksdagen kallad Rettig i Hemstanäs), född 3 juli 1814 i Gefle församling, Gävleborgs län, död 7 mars 1896 i Skogs församling, Gävleborgs län,[9] var en svensk bruksägare, godsägare och politiker. Han var son till bruksägaren Pehr Christian Rettig, bror till grosshandlaren och riksdagsmannen Robert Rettig, far till bruksdisponenten Gustaf Rettig och överste Edward Rettig samt farbror till grosshandlaren och riksdagsmannen John Rettig.
Rettig blev student vid Uppsala universitet 1832 och avlade hovrättsexamen 1835. Han blev e.o. notarie vid Svea hovrätt 1835 och var elev vid Falu bergsskola 1837–1838. Han blev förvaltare och delägare vid Kilafors järnverk i Hanebo socken 1840. Han var helägare till järnverket 1845–1895 och var också verkställande direktör för Kilafors AB 1874–1894, och bodde själv vid Hemstanäs herrgård i Skogs socken.
Rettig företrädde borgarståndet för bergsbrukens första valdistrikt vid ståndsriksdagen 1853/1854 och var också riksdagsledamot i första kammaren för Gävleborgs läns valkrets 1867–1870. I riksdagen var han bland annat suppleant i statsutskottet 1867 och 1869, bankoutskottet 1868 och bevillningsutskottet 1870. Han var ledamot av Gävleborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1862–1868, ledamot av styrelserna för Söderhamns Järnvägs AB och Dannemora-Hargs Järnvägs AB samt landstingsman för Gävleborgs läns landsting.
Referenser
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 168, ISBN 91-22-01496-9
Noter
- ^ Skogs kyrkoarkiv, Gävleborgs län, Församlingsböcker, SE/HLA/1010178/A II a/1 (1896-1900), bildid: F0011998_00170, husförhörslängd, läs onlineläs online, läst: 28 oktober 2018, ”Carl Anton Rettig....(18)14 3/7 Gefle.... 7/3(1896)”.
- ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfOdA, läst: 10 januari 2022.
- ^ Skogs kyrkoarkiv, Gävleborgs län, Död- och begravningsböcker, SE/HLA/1010178/F/2 (1895-1913), bildid: F0012020_00015, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 18 oktober 2018.
- ^ Gravar.se, läs online, läst: 28 oktober 2018.
- ^ Rettig, släkt, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 7589, läst: 15 september 2023.
- ^ Rettig, släkt, Svenskt biografiskt lexikon, vol. 29, s. 787, läs online.
- ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 168, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfOdA, läst: 10 januari 2022.
- ^ Register till Riksdagens protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 till och med år 1899. Bd 2, Personregister, 1899, s. 392, läs online.
- ^ Skogs församlings husförhörslängd 1896–1900, s. 150